År 2023 markerar ett unikt fokus på häxor. På biograferna kretsar filmer som ”Wicked”, och på tv sänds ”Agatha all along”. Nu kan besökare också uppleva en gränsöverskridande utställning med titeln ”Häxor” på Historiska museet i Stockholm.

Utställningen, som tidigare har visats i Kalmar, kan ses fram till maj. Den har skapats av den visionära konstnären Pompe Hedengren, i samarbete med scenografen Erik Gullberg och den välkända historieläraren och programledaren Cecilia Düringer. Efter Stockholmsvisningen planeras en landsomfattande turné.

Genom en blandning av text, film, stillbilder och noggrant designade miljöer belyser utställningen främst de tragiska händelserna under häxprocesserna samt de oskyldiga människor som blev deras offer.

– Vårt syfte är att återspegla de svenska häxprocesserna under 1600-talet, där omkring 300 personer dömdes till döden. Vi vill också utforska den rika mytologin kring häxor, berättar Cecilia Düringer i en intervju.

Utställningen dyker djupt in i myten om häxor och den djävulsdyrkan som låg till grund för dessa fruktansvärda händelser. Enligt dåtida tro, ansågs djävulen vara en verklig och ständigt närvarande kraft i människors liv.

Pompe Hedengren har varit ”besatt” av detta ämne i många år.

– För några år sedan började jag utforska händelserna mer ingående. Jag reste till Älvdalen och Torsåker – de platser där händelserna inträffade. Under resan träffade jag historiker, biskopar och även moderna häxor.

Den djupa insikten ledde till tanken att skapa en utställning tillsammans med Erik Gullberg, och Düringer anslöt senare för att bidra med texter.

Möjligheterna av AI

Under två år använde Hedengren AI för att skapa porträtt av 30 av offren, frammanat ur anonymiteten där de vanligtvis finns i historieboken.

– Dessa kvinnor är ofta bara siffror och noterade namn. Jag ville hedra dem genom att återge dem i bild. Det har varit en lång och komplicerad digital process, säger Hedengren.

Utställningen går även på djupet kring orsakerna till häxprocesserna och hur de abrupt avstannade 1676.

– Vid samma tidpunkt som häxprocesserna ägde rum i Sverige, började liknande processer att avta i Europa. I Amerika hörde man talas om dessa händelser, vilket också blev en inspiration för häxprocesserna i Salem, Massachusetts, på 1690-talet, förklarar Düringer.

En musikalisk upplevelse

Under rundvandringen på museet nykomponeras musiken av Lasse Sander och Fredrik Sundberg, vilket kompletterar upplevelsen med allt från nästan eteriska toner till skräckfilmsinspirerad dramatik.

I mars kommer även boken ”Häxor” att publiceras, där Hedengren och Düringer fördjupar sig i trolldomen och häxprocessernas komplexa historia i Sverige. Denna utställning och bok erbjuder en fängslande fördjupning och en påminnelse om de stigmatiseringar och orättvisor som drabbade så många under dessa turbulenta tider.