Tandvård i Sverige har blivit en större fråga än någonsin, särskilt för de som lever i landet utan uppehållstillstånd. Enligt Jazmina Asplund Gonzales, tandläkare på Läkare i världen i Stockholm, kan en enda rotfyllning kosta så mycket som 10 000 kronor – en summa som få kan betala, särskilt när man talar om papperslösa.

Varje vecka arbetar Jazmina ideellt för att hjälpa dem som saknar möjligheter inom det reguljära vårdsystemet. Mottagningen öppnar klockan 18, men människor från olika bakgrunder börjar oftast köa redan vid 15 för att få en plats. Här sitter patienter med allt från tandvärk och infektioner till tandlossning, men på grund av lokala begränsningar är den vård som kan erbjudas mycket begränsad. Utan utrustning för röntgen eller avancerade tandläkarstolar får patienterna främst rådgivning och vägledning om sina rättigheter och hur de kan söka vidare hjälp.

Enligt en ny dentalutredning presenterad i oktober, riskerar subventionerna för tandvård att avskaffas för asylsökande och papperslösa. Målet är att dessa människor ska betala för sin tandvård själva. Detta beslut har väckt stor oro, inte minst eftersom många av dessa individer inte har ekonomiska medel för att betala för behandlingar. Om de behöver akutvård föreslår utredningen att de ska kunna söka ekonomiskt bistånd, men detta kan sätta dem i en svår situation där de måste betala för vården i förskott och sedan söka ersättning.

Hannah Laustiola, generalsekreterare på Läkare i världen, uttrycker oro för att dessa förändringar kan leda till att papperslösa avstår från att söka vård helt och hållet. "Många saknar betalningsförmåga och vågar inte stå ute med kostnaderna för sin tandvård," säger Laustiola.

Mottagningen vid Läkare i världen är öppen två kvällar i veckan och erbjuder, förutom tandvård, även medicinsk hjälp och psykosocialt stöd. Enligt Annie Palm, regional samordnare här, är det en blandad grupp människor som söker hjälp - vissa är fullt insatta i samhället men saknar fortfarande nödvändiga tillstånd.

Läget för papperslösa i Sverige har skapat en ökad oro. Många som är berättigade till vård väljer att inte gå till de ordinarie vårdcentralerna av rädsla för att få obetalda räkningar eller för att bli rapporterade till myndigheterna. Denna situation riskerar att bli ännu svårare när nya regler träder i kraft som påverkar subventioner och tillgång till vård.

Personal på Läkare i världen har också noterat att besökare oroar sig extra mycket över förslagen om ökad informationsplikt, vilket kan göra dem ännu mer avvaktande till att söka vård. Rädslan för att bli upptäckta och därmed riskera utvisning gör att många i denna redan utsatta grupp avstår från att få den vård de har rätt till.

Det vetenskapliga stödet för sambandet mellan tandhälsa och allmänhälsa, inklusive sjukdomar som hjärt-kärlsjukdomar, är starkt. Om papperslösa undviker tandvård på grund av rädsla eller kostnader, riskerar de att återkomma till vården senare med betydligt mer omfattande problem.

Hannah Laustiola ifrågasätter om de föreslagna förändringarna faktiskt kommer att leda till de besparingar som eftersträvas. Hon varnar för att risken för att dessa individer skjuter upp vård kan leda till högre samhällskostnader på sikt. "Genom att välja att inte söka vård i tid, kommer samhället att betala ett högre pris i form av mer komplicerade och kostsamma behandlingar i framtiden," avslutar Laustiola.