En ny banbrytande studie från Uppsala universitet avslöjar en oroande koppling mellan vissa antipsykotiska läkemedel och spelproblem hos patienter som lider av Parkinsons sjukdom och Restless Legs Syndrome (RLS). Särskilt det antipsykotiska läkemedlet aripiprazol visar sig öka risken för dessa störningar dramatiskt.

Bakgrund

Forskare har länge varnat för att aripiprazol kan orsaka olika impulskontrollstörningar, inklusive spelproblem. Läkemedlet påverkar dopamin- och serotoninreceptorer i hjärnan, vilket kan leda till betydande förändringar i belöningssystemet. Detta är särskilt riskabelt för personer med neurologiska sjukdomar där dopaminbalansen redan är skör.

Syfte med studien

Batul Alhariri, ledande forskare bakom studien, har undersökt hur ofta spel- och impulskontrollstörningar utvecklas hos patienter med Parkinsons sjukdom eller RLS som använder olika antipsykotiska läkemedel. Hennes fokus har legat på hur dessa läkemedel agerar som komplement till den ordinarie behandlingen.

Så genomfördes studien

Studien sträcker sig över åren 2005 till 2022 och baseras på registerdata för patienter med neurologiska diagnoser. Genom att analysera recept samt diagnoskoder har forskarna kunnat identifiera mönster och upptäcka hur olika läkemedel korrelerar med risken för spel- och impulskontrollstörningar.

Resultaten av studien

Resultaten visar på distinkta skillnader mellan olika läkemedel: - Aripiprazol ökar risken för impulskontrollstörningar mest av alla. - Litium kopplades starkast till spelproblem hos personer med RLS. - Levomepromazin visade också en betydande ökning av impulskontrollstörningar hos patienter med Parkinsons sjukdom. - Olanzapin såg en stark koppling till spelproblem hos Parkinsonpatienter.

Vad innebär detta?

Patienter som behandlas för neurologiska sjukdomar med vissa antipsykotiska läkemedel måste övervakas noggrant för spel- och impulsrelaterade biverkningar. Läkare bör informera patienter om dessa risker och noga följa upp behandlingen för att garantera patienternas säkerhet.

Studien har möjliggjorts tack vare bidrag från Svenska Spels oberoende forskningsråd, vilket gör det möjligt för forskare att noggrant utforska hur olika läkemedel påverkar spelbeteende, särskilt inom patientgrupper som ofta missas i forskning. Över 1,5 miljoner människor påverkas av neurologiska sjukdomar i Sverige, och det är avgörande att öka medvetenheten om dessa potentiella biverkningar. Varför riskera spelberoende när det kan förebyggas?