En ny studie från Nationell Samverkan för Psykisk Hälsa (NSPH) avslöjar en skrämmande verklighet för personer med psykisk ohälsa och ekonomiska svårigheter. Hela 55 procent av dessa individer känner att de inte får den vård de behöver och över 70 procent är missnöjda med det stöd som ges från samhället. När det kommer till att påverka sin egen vård och stöd, anser endast 38 procent att de har den möjligheten. Den ekonomiska oron är påtaglig: över 60 procent av de drabbade känner stor oro för sin ekonomiska situation och många är beroende av ekonomiskt stöd från sina anhöriga för att klara av sina utgifter.

Enligt Folkhälsomyndigheten har antalet personer som får vård för psykiatriska tillstånd ökat kraftigt under 2000-talet. Psykiatriska diagnoser är nu den vanligaste orsaken till sjukskrivningar i Sverige, och enligt Försäkringskassan uppgick utbetalningarna för sjukpenning relaterad till psykisk ohälsa och stress till hela 39,5 miljarder kronor.

Livskvaliteten bland personer med psykisk ohälsa är oroande låg. Nästan hälften av dem som svarade på NSPH:s undersökning har haft svårt att hantera sina löpande kostnader det senaste året. Denna ekonomiska press resulterar i en påtaglig påverkan på livskvaliteten - upp till 75 procent av de som känner ekonomisk oro har en negativ uppfattning om sin framtid.

Forskning visar att sambandet mellan dålig ekonomi, psykisk ohälsa och suicid är alarmerande. Enligt en studie från Lunds universitet har var femte person med överskuldsättning övervägt att ta sitt liv. Risken för tidig död ökar med hela 20 procent för dessa individer. Det ställs frågor om varför sådana allvarliga risker accepteras inom området psykisk ohälsa när det skulle vara oacceptabelt om de gällde somatiska sjukdomar.

För att förbättra situationen för dessa individer, krävs krafttag på flera fronter. NSPH anser att vården och stödet för personer med psykisk ohälsa måste förbättras avsevärt. Vården behöver bli mer tillgänglig, patientcentrerad och samarbetsinriktad. Dessutom behöver ersättningarna inom det ekonomiska stödsystemet justeras och förnyas för att bättre möta individernas behov.

Det behövs också utbildning bland offentliga aktörer som arbetar med ekonomiskt stöd för att öka medvetenheten om psykisk ohälsa och dess samband med suicidrisk. För att ytterligare stödja dessa individer bör vi etablera fler sociala aktiviteter, mötesplatser och samtalsstöd för att stärka deras sociala nätverk. Undersökningen visar tydligt att tillgången till nära vänner och gemenskap har en positiv effekt på livssyn och framtidstro.

Det är hög tid att vi börjar agera – inte bara för individernas välmående, utan också för att minska de långsiktiga kostnaderna för både samhället och hälsovården. Det handlar om att skapa en tryggare och mer hållbar framtid för alla som kämpar med psykisk ohälsa.