Nära två av tre unga med typ 1-diabetes i åldern 15-30 år upplever en negativ påverkan på sitt psykiska välbefinnande till följd av sjukdomen. Dessutom uttrycker samma andel en stark oro för hur deras diabetes kan påverka deras långsiktiga hälsa. Det kommer fram i en ny enkät från Ung Diabetes, som understryker vikten av psykosocialt stöd för dessa unga personer.

Clara Bengtsson, påverkansansvarig inom Ung Diabetes Råd, konstaterar: ”Vår undersökning visar en oroande verklighet där många unga med diabetes lider av den psykiska belastningen som en livslång kronisk sjukdom innebär. Tyvärr är detta ingen ny insikt, och det är dags för diabetesvården att ta ansvar för att möta det akuta behovet av psykosocialt stöd.”

Enligt enkäten rapporterar hela 64 procent av deltagarna att deras psykiska välbefinnande påverkas negativt av diabetes, och andelen är betydligt högre bland kvinnor än bland män. Det är dags att belysa detta dolda lidande.

Majoriteten av respondenterna uppger att sjukdomen ständigt är närvarande i deras liv, och nära två av tre känner stor oro för hur diabetesen kan påverka deras allmänna hälsa i framtiden. Många har uppgett att de flera gånger i timmen tänker på sin sjukdom, vilket pekar på det ständiga mentala trycket de lever med.

En chockerande statistik visar att hälften av respondenterna känner att de behöver psykosocialt stöd inom vården, men av dessa har en av fyra inte fått den hjälp de söker. Bland de som erhållit något stöd, uppger en av tre att det inte har varit hjälpsamt.

Clara Bengtsson kommenterar: ”Det är hjärtskärande att höra de personliga berättelser som vi har samlat in genom vår kartläggning. Att behöva klara av en allvarlig kronisk sjukdom varje dag, utan att känna sig hörd eller sedd av vården är oacceptabelt.”

Vid besök hos vården uppger 43 procent av de unga att de enbart diskuterar sin fysiska hälsa, medan 14 procent är nöjda med det. De resterande 29 procenten vill gärna tala om livskvalitet och behovet av psykosocialt stöd.

Enligt experter kan psykisk ohälsa ha allvarliga konsekvenser för den fysiska hälsan, både på kort och lång sikt. Om unga människor inte får stöd för sin psykiska hälsa kan det leda till försämrade blodsockernivåer, vilket kan resultera i livshotande situationer. Vården måste därför prioritera det psykosociala stödet och ta ungdomarnas psykiska välbefinnande på allvar, avslutar Clara Bengtsson.