Ålder påverkar effekten av hormonbehandling vid bröstcancer

I Sverige drabbas cirka 9 000 kvinnor varje år av bröstcancer, där en stor andel av dessa lider av östrogenkänslig bröstcancer. Denna typ av cancer är särskilt beroende av det kvinnliga könshormonet östrogen för att växa, och efter kirurgisk behandling ordineras oftast hormonbehandling för att blockera hormonet i kroppen. Men frågan är: hur effektiv är denna behandling, särskilt för kvinnor i olika åldrar?

En ny studie visar att hormonbehandling kan ha en betydande effekt på kvinnor i klimakteriet genom att minska risken för återfall, medan resultatet för yngre kvinnor, som ofta är premenopausala, är mindre klart. Denna skillnad i behandlingseffekt har blivit föremål för djupgående forskning. 'Yngre kvinnor har generellt en högre risk för återfall än äldre, men de flesta studier kring anti-hormonell behandling har huvudsakligen riktat in sig på postmenopausala kvinnor,' säger Linda Lindström, docent vid Karolinska Institutet.

Studien inkluderade över 1 200 kvinnor som diagnosticerades med hormonberoende bröstcancer mellan 1976 och 1997, varav cirka 400 kvinnor fick sin diagnos före menopausen. Deltagarna delades in i två grupper: en som genomgick hormonbehandling med tamoxifen i minst två år och en kontrollgrupp utan behandling. Den långsiktiga effekten av behandlingen har nu följts upp i över 20 år.

En annan intressant aspekt av detta forskningsarbete är att effekten av hormonterapi varierade beroende på tumörernas egenskaper. Studieresultaten visar att kvinnor med högrisktumörer kosmisk inte upplevde samma skydd mot metastaser, oavsett om de var postmenopausala eller inte. På den andra sidan spectrum visade kvinnor med lågrisktumörer som fått hormonbehandling att de hade nytta av behandling upp till 20 år eller mer.

Det står också klart att det idag finns ett behov av att mer noggrant analysera vilka tumörmarkörer som kan förutsäga riskerna för återfall hos yngre kvinnor. Forskningsteamet fortsätter arbeta med att förstå de specifika tumöregenskaperna som kan påverka långsiktig risk och nytta av anti-hormonell behandling. Målet är att kunna skräddarsy behandlingarna så att fler patienter får maximalt utbyte av sin terapi, särskilt de med högre riskprofil. 'Vi planerar att genomföra multiprotein-analyser samt använda maskininlärning för att analysera brösttumörer och deras heterogenitet, för att bättre förstå hur detta påverkar risk och behandlingseffektivitet,' förklarar Lindström.

Med mer än 900 000 kvinnor som idag lever med bröstcancer världen över, är denna forskning av yttersta vikt. Resultaten kan leda till nya riktlinjer inom bröstcancer­behandling och ge hopp till tusentals kvinnor, vilket ytterligare understryker vikten av att fortsätta med klinisk forskning på området.