Kristdemokraten Angela Merkel försvarar sitt beslut att avveckla kärnkraften i Tyskland och säger att hon inte ångrar något, utan snarare att hon önskar att nedläggningen skett senare. Hennes beslut har lett till Tysklands beroende av rysk gas och har väckt frågor om landets säkerhet och klimatstrategi.

Nu är debatten het kring Sveriges planer på att bygga tio nya kärnkraftverk under de kommande två decennierna. Regeringen, ledd av Moderaterna och Kristdemokraterna, vill ta det första spadtaget innan nästa val. Men många kritiker, även inom regerings- och koalitionspartierna, ifrågasätter dessa ambitioner.

Kärnkraften betraktas i mångt och mycket som en självklar del av den framtida energiförsörjningen, men det finns många utmaningar. En ny utredning föreslår att staten ska stå för finansieringen under byggprocessen och dessutom ge en prisgaranti, något som har mött stark kritik. Många undrar hur realistiskt det är att förlita sig på kärnkraft, givet att sol- och vindenergi fortsätter att utvecklas snabbt.

Erfarenheterna från andra länder som Finland och Storbritannien är inte uppmuntrande. Finland har exempelvis stött på stora förseningar och kostnadsökningar i sitt kärnkraftsbygge, och Storbritannien har just tvingats förlänga livslängden för gamla reaktorer på grund av de utmaningar som byggprojekten med nya reaktorer inneburit. Det senaste estimatet pekar på att byggkostnaderna kan skjuta i höjden med över 260 procent, vilket skulle ge ett pris på över 600 miljarder kronor för bara två reaktorer.

Kritiken mot den nuvarande kärnkraftsplanen handlar också om att de stora företagen som kommer att få kontrakten kan garanteras stora vinster på bekostnad av skattebetalarna. Små och medelstora företag varnar redan för att de inte kan expandera på grund av den pågående elbristen. Kommer den svenska regeringen att kunna upprätthålla förtroendet hos väljarna när de står inför konsekvenserna av ett stort och kostsamt kärnkraftsprojekt?

Läget är kritiskt och den som står på spel är regeringens rykte och dess möjlighet att möta klimatutmaningarna. Många frågar sig om kärnkraft verkligen kommer att vara lösningen, eller om detta bara blir ett kapitel i boken om de politiska misstag som kan komma att skapa ett dåligt arv för framtiden. Frågan är om svenskarna kommer att se tillbaka på detta som ett klokt beslut – eller snarare som en stor förlust för landets energipolitik och miljö.