Screening för prostatacancer har länge varit en het potatis i medicinska kretsar. Med runt 2 000 för tidiga dödsfall bland svenska män årligen, varav många dödsfall inträffar på grund av sent upptäckta fall, har det blivit allt mer angeläget att diskutera behovet av effektiva screeningmetoder.

Socialstyrelsen (SoS) beslutade senast 2018 att inte rekommendera screening med PSA-prov. De menade att den potentiella nyttan inte klart övervägde de negativa konsekvenserna, såsom överdiagnostik, där många män diagnosticeras och behandlas för cancer som inte skulle ha påverkat deras liv. Samtidigt konstaterade SoS att nya studier skulle komma och att man skulle ompröva frågan.

Nu, sex år senare, har situationen förändrats. Över hälften av Sveriges 21 regioner har inlett så kallad organiserad prostatacancertestning (OPT). Värmland har redan lång erfarenhet av en sådan verksamhet, medan andra regioner är på väg att implementera programmet. Tyvärr finns det fortfarande regioner, som Halland, som avstått helt från att delta, vilket skapar ojämlikhet i vården.

Ny information har också kommit i form av EU:s nya cancerstrategi, som uppmanar länder att utvärdera genomförbarheten av organiserade screeningprogram och att beakta de möjligheter som kommer med ny forskningsdata.

Vid det europeiska urologernas årsmöte i april diskuterades frågan om screening intensivt, och den svenska modellen med OPT väckte stor uppmärksamhet. Många länder har nu börjat intressera sig för att adoptera liknande program, vilket visar på en viss svängning i diskussionen – från argument mot screening till hur den kan bedrivas på bästa sätt.

Patientföreningen CaPriN förväntar sig nu att regionerna beskådar denna nya information och omprövar sina beslut för att kunna erbjuda män i Sverige en rättvis och effektiv screening för prostatacancer. Står vi inför en förändring som kan rädda liv?