Under den senaste perioden har den svenska nyhetsagendan fokuserat på 'Dunkelflaute', en situation där frånvaron av vind- och solkraft i Tyskland har orsakat uppvaknande reaktioner från både politiker och medier. Denna situation har framkallat intern kritik inom det svenska tidöpartiet, där moderata företrädare från Skåne har uttryckt missnöje. Utrikesrelationer har blottlagt klassiska spänningar mellan regeringsföreträdare på båda sidor av Östersjön.

Energi- och näringsminister Ebba Busch (KD) var särskilt kritisk mot Tyskland: "Jag är vansinnig på tyskarna," konstaterade hon. Hennes besvikelse gäller nedläggningen av kärnkraft och motståndet mot fler elområden. Busch anser att det är rätt och rimligt att rikta kritik mot den tyska energipolitiken.

Tyska regeringsföreträdare har å sin sida tyckt att den svenska reaktionen är överdriven. Robert Habecks talesperson kommenterade att bristen på elproduktion i södra Sverige är en betydande faktor bakom de höga priserna och föreslog att Sverige borde öka sin överföringskapacitet mot Europa.

I takt med dessa händelser samlades ministrarna i Bryssel för att diskutera EU:s framtida energipolitik, och det råder förväntningar om att diskussionerna kring svensk-tyska relationer kommer att fortsätta i privata rum.

Ett av de mest kritiska momenten handlar om förändringar i elområdeskartan i EU, där både Sverige och Tyskland är centrala aktörer. Tyskland har fått kritik för att inte följa den så kallade 70-procentsregeln, och Sverige har också kämpat med att få sin elmarknad att fungera optimalt.

70-procentsregeln, som infördes i EU:s elmarknadsreform 2019, syftar till att optimera produktion och konsumtion av el inom unionen för att skapa bättre integration och lägre priser. Men inför det senaste mötet visade det sig att förhandlingarna var låsta, delvis på grund av det tyska motståndet mot att skapa fler elområden, vilket skulle leda till högre elpriser för den tyska industrin.

Trots dessa spänningar har det diskuterats alternativa lösningar. Många experter tror att Norden kan bli en enhet för beslutsfattande om inte en gemensam överenskommelse kan nås på kontinenten.

Många ifrågasätter också om ökad elproduktion i södra Sverige verkligen skulle lösa problemet med de skenande elpriserna, eftersom elmarknaderna är sammanlänkade. Det finns en oro för att det skulle kunna komma till följder där de tyska priserna påverkar även de svenska.

Vad innebär detta för framtiden? När förslagen från tjänstemannamötet kommer att kommuniceras är ännu oklart, men det tros ske i januari. Politikerna kommer sedan att ha sex månader på sig att ge sina svar.

Experter inom området framhåller att det finns andra strategier för att uppfylla dessa regelverk, som att hantera flaskhalsar via så kallad mothandel. Men att genomföra dessa förslag är enklare sagt än gjort, speciellt med tanke på de begränsade resurserna i södra Sverige.

Om allt går enligt planerna, kan Sverige ha nya elområden på plats senast 2027. Men med de politiska spänningarna och tveksamheterna kvarstår många frågor.

Kommer politiska beslut att krocka med industrins krav på stabila priser? Fortsätt följa utvecklingen för att inte missa något sjuka i denna elmarknads-saga!