Antibiotikaresistens är ett av de mest alarmerande globala problemen idag. Allt fler bakterier motstår behandlingar, vilket gör vanliga infektioner livshotande. Speciellt sårbara grupper, såsom äldre och immunsupprimerade, drabbas hårt av detta växande hot.

Mot denna bakgrund utförs det omfattande forskningsinsatser både i Sverige och internationellt för att reducera användningen av antibiotika och utveckla innovativa metoder för att hantera resistens.

Chalmers tekniska högskola har gjort ett banbrytande genombrott i kampen mot antibiotikaresistens genom att utveckla en bakteriedödande hydrogel, som inte bara dödar patogen bakterier utan även återställer resistens hos vissa antibiotika-resistenta stammar.

Den kåda som används kan appliceras på olika typer av sår och används även effektivt på medicinska ytor som katetrar och implantat, vilket kan förhindra infektioner innan de uppstår. Detta är särskilt relevant för patienter som genomgår kirurgiska ingrepp och får implantat inopererade, där risken för bakteriella infektioner är förhöjd.

Martin Andersson, forskningsledare och professor i tillämpad kemi på Chalmers, beskriver hur de substanser som används i hydrogelen imiterar kroppens eget immunförsvar i kampen mot bakterier. Detta gör det svårare för bakterier att utveckla resistens. Under forskningen har det också påvisats att gelen förstärker effekten av antibiotika genom att försvaga bakterierna ytterligare när de används tillsammans.

– Det här har aldrig tidigare observerats, säger Andersson. Genom att kombinera gelen med antibiotika kan vi potentiellt minska doserna av antibiotika, vilket är avgörande för att motverka resistensutvecklingen.

Dessutom visar preliminära resultat att sårläkning sker snabbare, även vid infekterade sår, vilket kan revolutionera både kirurgisk och postoperativ vård.

Hydrogelen är redan godkänd för användning på djur sedan oktober och är nu tillgänglig i nio länder, inklusive Sverige. Andersson och hans team arbetar för att få produkten godkänd för mänskligt bruk och är i diskussioner med FDA i USA. Gelen har klassificerats som en medicinteknisk produkt istället för ett läkemedel, vilket kan påskynda processen.

Forskarna är optimistiska och hoppas att produkten kan lanseras på marknaden nästa år. Emma Karlsson, en kollega till Andersson, tillägger att hydrogelen inte har några av de negativa biverkningarna som många nuvarande bakteriedödande behandlingar kan ha, vilket gör det till en attraktiv lösning för både patienter och vårdgivare.

– Vi står vid en brytpunkt där detta kan förändra hela vår syn på hur vi behandlar infektioner, säger Andersson. Forskningen vid Chalmers kan mycket väl bli en del av lösningen på den "tysta pandemin" som antibiotikaresistens utgör.