Den internationellt uppmärksammade vätejärnvägslinjen RB15, som går i Tysklands vackra Taunus-region, ska från och med januari 2025 byta ut sina vätebränsledrivna tåg mot dieseldrivna alternativ. Den ansvariga kollektivtrafikmyndigheten, Rhein-Main-Verkehrsverbund (RMV), har beslutat att hyra in 16 dieseltåg fram till slutet av 2025 – en överraskande vändning som väcker frågor om framtiden för väte-teknologin.

De vätebränsledrivna tågen, Coradia iLint, från den franska tillverkaren Alstom, har kämpat med återkommande tekniska problem sedan de började trafikera linjen i december 2022. Under 2023 har hela 19 % av de planerade tågavgångarna ställts in på grund av tekniska fel, och RB15-linjen har varit helt avstängd vid upprepade tillfällen. Passagerarna har drabbats hårt, och RMV har erbjudit gratis resor som kompensation under april och maj för att hantera förargelserna.

RMV:s verkställande direktör, Knut Ringat, uttrycker sin frustration: "Trots att vi äntligen nådde den pålitlighet som våra passagerare krävde under sommaren, så drabbades vi återigen av tekniska problem med väte-tågen från sensommaren."

För att adressera problemen arbetar Alstom intensivt med att byta ut defekta komponenter. Företaget har ökat produktionen av reservdelar och infört extra arbetsskift för att säkerställa att det finns tillräckligt med tåg tillgängliga innan dieseltågen tar över.

Det är värt att notera att Alstom står för alla kostnader kopplade till reparationerna och hyran av dieseltågen. Ulrich Krebs, RMV:s styrelseordförande, betonar vikten av att ha pålitlig tågtrafik för medborgarna, men han varnar även för att diesel inte är en hållbar lösning i längden: "Vi står inför en utmaning när det gäller att återfå förtroendet för nya drivsystem, vilket har underminerats av de senaste årens problem."

Trots de pågående problemen planerar man att fortsätta att använda Alstoms vätebränsledrivna tåg på den närliggande RB12-linjen mellan Königstein och Frankfurt.

Den svåra verkligheten går dock utöver bara Taunus nätverket. I september tvingades den norra RB33-linjen, som drivs av EVB, också att återgå till dieseldrift på grund av problem med bränsletillförseln från Linde, vilket gjorde att tågen blev utan väte. Detta speglar de större utmaningarna med väteinfrastruktur och teknologiska brister i ingenjörskonsten.

Ändå är Tyskland fast besluten att investera i väte som en nyckelkomponent i sin långsiktiga strategi för hållbara transporter. Men allt fler experter pekar på att dessa problem hos Alstom tydligt visar att det finns ett behov av ytterligare investeringar och innovationskraft för att väte-teknologin verkligen ska kunna blomstra i framtiden. Många undrar nu: Vad kommer att bli nästa steg för väte-driften i Europa?