Under det senaste året har hushåll och fastighetsägare i Sverige upplevt rekordhöga kostnader för nödvändiga tjänster som vatten, avlopp, elnät, fjärrvärme och avfall. Enligt den årliga Nils Holgersson-rapporten har priserna stigit med imponerande 13 procent, vilket är den största uppgången sedan mätningarna inleddes för nästan tre decennier sedan.

"Det är uppenbart att den här prisutvecklingen inte är hållbar. Det blir särskilt problematiskt när det rör sig om tjänster som vi alla är beroende av, och där det inte finns några alternativ eller leverantörer att byta till. Kunderna sitter verkligen i en rävsax", säger Joachim Höggren, ordförande för Nils Holgerssongruppen.

Nils Holgerssongruppen har också pekat på att kostnaderna för vatten och avlopp (VA) ökade i snitt med nästan 14 procent, medan fjärrvärme ökade med över 15 procent och elnätskostnaderna steg med drygt 5 procent. Återvinnings- och avfallskostnaderna har också stigit med 8,6 procent i år. Totalt sett har dessa kostnader för samhällsnödvändigheter ökat med 13 procent, den mest dramatiska förändringen sedan 1995.

"Det är rekord på rekord i år, och det kommer att bli en verklig börda för många. Även om elpriserna inte ligger på de extrema nivåer som de gjorde förra året, vet vi att de kan fluktuera kraftigt, särskilt under vintermånaderna. Att elhandeln är konkurrensutsatt ger dock kunderna en chans att påverka sina kostnader", konstaterar Höggren.

Rapporten avslöjar också att skillnaderna mellan de dyraste och billigaste kommunerna ökar. I Nordanstig, kommun med de högsta kostnaderna, betalar hushållen i genomsnitt 41 450 kronor per lägenhet och år för dessa tjänster, medan motsvarande siffra i Luleå, som är den billigaste kommunen, är 23 111 kronor. Detta innebär en klyfta på nästan 18 640 kronor per lägenhet.

"När vi ser så stora prishöjningar och sådana skillnader mellan kommunerna visar det att aktörerna på dessa marknader har en stor uppgift framför sig när det gäller hållbarhet, dialog och transparens. Kunderna har rätt att förstå varför priserna ökar så kraftigt och varför det är en sådan variation mellan kommuner som ser lika ut på ytan. Det finns ett betydande arbete att göra här", avslutar Höggren.