Benjamin Netanyahu anlände till USA i söndagskväll och fick en högtidlig välkomnande med röd matta. Under måndagens möte med Donald Trump och andra amerikanska tjänstemän, som börjar klockan 13 lokal tid (19 svensk tid), kommer flera viktiga frågor att diskuteras. Enligt rapporter förväntas samtalen kretsa kring Trumps nya tullar på 17 procent som påverkar Israel, liksom det pågående kriget i Gaza och de stigande spänningarna med Iran.

Enligt den israeliska tidningen Haaretz kommer mycket fokus att ligga på de israeliska gisslan i Gaza och Israels ansträngningar att få Hamas att acceptera ett delvis eldupphör, vilket skulle ge en kortvarig lättnad snarare än en långsiktig lösning som eftersträvas av den terroriststämplade organisationen.

"En speciell relation"

Netanyahu blir den första utländska ledaren att möta Trump i Washington sedan de nya tullarna annonserades. Innan avresan från Ungern uttryckte Netanyahu att detta besök reflekterar den speciella personliga relationen mellan USA och Israel, ett band som är mer avgörande än någonsin.

Den israeliske premiärministern hoppas kunna förhandla fram ett undantag från tullarna, eller åtminstone en reducerad procentsats. Han hade redan på söndagen ett fruktbart möte med handelsminister Howard Lutnick och Trump-administrationen handelsrepresentant Jamie Greer.

Omstridd rutt för att undkomma rättvisan

Enligt The Times of Israel valde Netanyahu en längre rutt från Budapest till Washington. Flygningen undvek att passera länder som anses villiga att verkställa Internationella brottmålsdomstolens arresteringsorder mot honom för krigsbrott i Gaza. Denna taktik kan ses som en del av hans strategiska plan för att undvika eventuella rättsliga problem. Omplanet skulle ha tvingats ner på grund av en nödsituation, skulle arresteringen kunna ske.

Under sitt senaste besök i Vita huset i februari presenterade Trump ett kontroversiellt förslag om att "ta över" Gazaremsan och förvandla den till "Mellanösterns riviera", vilket kritiserades hårt av både internationella experter och andra världsledare. Många menar att planerna bryter mot grundläggande folkrättsliga principer.