PERSPEKTIV

Varför har priserna stuckit iväg trots att lönerna har ökat? När kommer vi egentligen att ha råd att köpa lika mycket som vi gjorde innan pandemin?

Inom kort kommer förhandlingarna om lönerna för över tre miljoner löntagare att inledas. Det är här din ekonomi kan komma att påverkas under de kommande åren.

Har du också märkt av att du har mindre pengar kvar trots att din lön har ökat? Om man ser tillbaka till inflationsschocken för ett par år sedan, så förlorade en arbetare med en månadslön på 30 000 kronor mellan 2 000 och 3 000 kronor varje månad.

Ditt köpkraft beror inte bara på din lön, utan även på vad varorna kostar. När priserna stiger blir det givetvis svårare att köpa så mycket som tidigare. Och om lönerna ökar långsammare än priserna sjunker din köpkraft. Det pratas då om reallönerna — din lön blir helt enkelt mindre värd.

Efter pandemin sköt inflationen i höjden, stundtals upp till så mycket som 10 procent per år. Det ledde till en historiskt stor nedgång i reallönerna mellan 2021 och 2023, som mest med totalt 11 procent. Det resulterade i att många fick betydligt mindre pengar att handla för. Resultatet är tydligt.

Vad händer nu när inflationen verkar vara under kontroll?

Nu har inflationen sjunkit betydligt och ligger för tillfället under Riksbankens mål på 2 procent. Eftersom genomsnittslönerna har stigit mer än inflationen, ökar sakta men säkert köpkraften för löntagarna. Reallönerna stiger, vilket innebär att du får mer för din lön. Om du har bolån, kan du känna av något positivt, då de höga räntorna har sjunkit.

Så med ökande reallöner och sjunkande kostnader för bolån ser det ut som att många kommer att få det lättare ekonomiskt. Men det är också värt att notera att vi fortfarande är långt ifrån att återfå den köpkraft vi hade innan inflationen drabbade oss.

Konjunkturinstitutet har uppskattat att vi tidigast kan nå reallönerna tillbaka till samma nivå som 2021 först år 2029. Det innebär att det kan dröja fyra år innan den genomsnittlige löntagaren återigen har samma köpkraft som före inflationen, om dessa beräkningar stämmer. Det är en tuff resa som väntar.

Fackföreningarnas krav och ekonomins framtid

När det kommer till fackföreningar och deras krav på löneökningar, har det varit en intensiv debatt, särskilt under tidigare avtalsrörelser. Det har till och med funnits krav på upp till 20 procent i löneökningar från vissa grupper. Facket har denna gång gått ut med krav på 4,2 procent, vilket även om det är lägre än tidigare inflationsnivåer, är ett steg mot att återfå köpkraft.

Visst har det funnits kritik mot de nuvarande kraven. Transportfacket planerar att lämna LO-samordningen och kräva högre löneökningar, medan andra grupper, som Unga Byggare, vill ha 15 procent. Den allmänna stämningen tyder på att misnöje finns, men hur protesterna kommer att se ut denna gång återstår att se.

Så vad händer nu?

Under de kommande veckorna kommer olika fackförbund att diskutera hur de ska gå framåt, och den 19 december kommer förhandlingarna att inledas. Totalt 3,4 miljoner löntagare kommer att påverkas. Det är verkligen ett kritiskt ögonblick för den svenska ekonomin.

Kommer vi att se en förbättring i våra plånböcker, eller är vi dömda att vänja oss vid ett liv med mindre pengar? Låt oss hålla ögonen på utvecklingen.