Den nya Alzheimersmedicinen lecanemab

Har fått mycket uppmärksamhet i media, där den beskrivs som en potentiell räddning för en sjukdom som drabbar allt fler svenskar. Men är denna medicin verkligen så revolutionerande som det framställs?

Godkännande och kritik

Trots att lecanemab initialt nekades godkännande i EU, har den nu fått klartecken från den europeiska läkemedelsmyndigheten EMA. Men detta godkännande har inte kommit utan kritik.

Många experter ifrågasätter dess effekt och pekar på att behandlingen bygger på en felaktig princip. Läkemedlet syftar till att minska mängden beta-amyloidplack – en av de två 'markörerna' för Alzheimers – istället för att angripa orsaken till att dessa plack bildas.

Studieresultat

Den studie som ledde till godkännandet, en fas 3-studie med 1 765 deltagare, visade inte på några revolutionerande resultat. Kognitiv nedgång hos de som fick lecanemab var endast 1,21 enheter på en skala av 0–18, medan nedgången bland de som inte fick behandling var 1,66 enheter. Det innebär att behandlingen potentiellt förlänger sjukdomsförloppet med enbart 3-6 månader – innan det oundvikliga inträffar.

Kostnader och behandlingens komplexitet

Professor Oskar Hansson från Skånes universitetssjukhus i Lund har nämnt att det kan komma att kosta mellan 4,5 och 6 miljarder kronor under det första året för att behandla 1 500 till 2 000 patienter. Detta motsvarar 13-17 procent av de 35 miljarder som det svenska läkemedelsförmånen kostade under 2023.

Men kostnaden är inte det enda problemet; behandlingen är också komplicerad och kräver injektioner varannan vecka, samt regelbundna röntgenundersökningar för att övervaka eventuellt svullnad i hjärnan.

Alternative behandlingar

Det finns dock billigare och enklare alternativ som visat sig ha minst lika bra (om inte bättre) resultat. Lågdos litium har faktiskt visat en förmåga att förhindra uppkomsten av både av de två Alzheimersmarkörerna.

Flera vetenskapliga studier har bekräftat litiums effektivitet, och en ny review-artikel publicerad i juli 2024 visar att resultatet för litium är jämförbart eller till och med överlägset behandlingar som liknar lecanemab.

Frågor kring läkemedelsindustrin

Många ställer sig frågan varför lågdos litium inte används mer aktivt i Alzheimersbehandling. En stor del av svaret ligger i läkemedelsindustins lönsamhet, då företag tjänar mer på att sälja patenterade produkter såsom lecanemab.

Det är också värt att nämna att professor Oskar Hansson snart ska börja arbeta för läkemedelsföretaget Eli Lilly, som har en produkt liknande lecanemab.

Samtidigt har det svenska bolaget BioArctic, som utvecklat lecanemab, nyligen licensierat ut två nya monoklonala antikroppar till Bristol Myers Squibb, vilket genererat 1,1 miljarder kronor i förskott. BioArctic har idag ett marknadsvärde på nästan 18 miljarder kronor.

Avslutande tankar

Kanske den stora frågan är: Har Hjärnfonden och Alzheimerfonden återfått några av de miljoner de bidragit med i forskningen för att skapa lecanemab, eller har pengarna gått till den privata vinsten istället?

Det är en debatt som vi alla borde engagera oss i. Det handlar inte bara om vår hälsa utan om hur medicinindustrin styr behandlingsmetoder och val. Låt oss inte glömma att det finns alternativa lösningar där kostnad och effektivitet kan gå hand i hand.