I regeringens budgetproposition för 2025 saknas det tydliga visioner och politiskt ledarskap på avgörande områden för att hantera klimatfrågor. Det är helt oacceptabelt att regeringen, trots flertalet remissvar från myndigheter och universitet som förespråkar införande av flygskatt, istället väljer att lyssna på branschen och avskaffa den. Nationer som Österrike, Belgien, Tyskland, Frankrike, Italien, Nederländerna, Portugal, Storbritannien och Norge tillämpar redan flygskatt. Med Danmark som nästa land att implementera detta kommer konkurrensen att försvagas för svenska flygplatser. Sverige, som tidigare setts som en ledande aktör inom klimatarbetet, halkar nu efter på grund av svagt politiskt ledarskap och bristande visioner.

Att skattebefria inrikesflyg från svensk glesbygd kan vara en lösning, men att helt avskaffa flygskatten på övriga flygresor är ologiskt. Flygbränsle är redan skattebefriat, och utrikesflyget bidrar till en stor del av Sveriges koldioxidutsläpp. Samtidigt sänker regeringen skatten på bensin och diesel med 35 öre per liter som en åtgärd för att kompensera för en dyrare biobränsleblandning. Detta skapar oönskade konsekvenser där alla får tillgång till billigare drivmedel, när vägtrafiken också bidrar kraftigt till koldioxidutsläppen. Bränslekostnader bör öka för att minska det fossila bilåkandet, vilket är en nödvändighet för att nå de svenska klimatmålen.

Det finns behov av kompensation för glesbygdsbor som saknar kollektivtrafik, vilket kan göras genom ett fordonsbränslebidrag eller genom att öka barn- och bostadsbidrag. Vidare bör inblandningen av biobränsle öka betydligt för att de som inte har råd med dyra elbilar ska kunna köra fossilbil med bättre samvete. Eftersom fossila bränslen är en ändlig resurs, bör prissättningen påverkas av kostnaden för biobränsle och incitamenten för att utveckla mer biobränsle och vätgas bör öka.

Trots ett stort fokus på fossila bränslen, skrivs det lite i budgetpropositionen om elbilar, som även de är en förutsättning för att nå klimatmålen. Regeringen föreslår utbyggnad av laddinfrastruktur och sänkta energiskatter på el från laddstolpar, men detta är inte tillräckligt. Problemet är att elbilar är dyra i inköp och att marknaden fortfarande är bristfällig. Regeringen bör återinföra elbilsbidraget, som tidigare låg på 100 000 kronor för elbilar som kostar högst 350 000 kronor. Detta skulle troligen leda till att priserna på mindre elbilar justeras ned till mer överkomliga nivåer.

Det förstärkta jobbskatteavdraget riskerar att öka inkomstskillnaderna ytterligare mellan de som arbetar och de som är arbetslösa. De som tjänar mycket gynnar systemet, vilket kan leda till ytterligare ekonomiska klyftor i ett redan ojämlikt Sverige. Regeringen motiverar de lägre marginalskatterna med att det ska löna sig att utbilda sig och arbeta, men frågan är vad de med högre inkomster kommer att göra med sina extra medel – investera i klimatskadlig konsumtion eller spara för tidigare pensionering?

Att medborgare strävar efter högre inkomster är fullt förståeligt, men det är avgörande att regeringen har en mer nyanserad syn på varför ungdomar väljer sina utbildningar. Vi står inför en utmaning där visioner för en hållbar framtid och en rättvist fördelad ekonomi måste främjas.

Anders Andersson

Lärare, Skoghall