Många som stödde Tidöpartierna i förhoppningen om lägre elpriser känner sig antagligen grundlurade i dagens situation.

De negativa konsekvenserna av regeringens misslyckade energipolitik har blivit uppenbara, särskilt i södra Sverige där elpriserna fortsätter att stiga.

Under ledning av Ebba Busch (KD), energi- och näringsminister, har utbyggnaden av fossilfri elproduktion satts på paus trots det akuta behovet av ökad kapacitet för att möta framtidens energibehov.

Timbros vd PM Nilsson har kallat Miljöpartiet för Sveriges nya energirealister, vilket snarare verkar vara en uppmaning till borgerligheten att släppa sina ideologiska skygglappar – faktabaserad energipolitik måste bli prioriterad.

Tyvärr har Tidöpartiernas energipolitik blivit ett slags kulturkrig – ett krig mot prisvärd och hållbar elektricitet.

Trots det ökande behovet har regeringen stoppat planerad vindkraft på land och till havs, vilket motsvarar mer än hela Sveriges årliga elförbrukning.

Dessutom riskerar Sverige att gå miste om stora mängder billig och hållbar energi om inte regeringen snabbt löser de försvarsrelaterade hindren för vindkraftsutbyggnad.

En nyligen genomförd utredning visade att inga nya havsbaserade vindkraftsparker kommer att byggas utan statligt stöd. Om regeringen inte återtar sitt beslut att avskaffa Svenska kraftnäts uppdrag att bygga ut elnätet till havs, kommer ingen utbyggnad att ske.

Regeringens politik drabbar även solenergins utveckling hårt. Det avskaffade skatteavdraget för solcellsägare, som tidigare innebar 60 öre i avdrag för varje såld kilowattimme, samt minskningen av det gröna teknikavdraget, har gjort det mindre lönsamt för hushåll att investera i solkraft. Samtidigt har stöd till energieffektivisering försvunnit.

En ökad effektivitet inom energianvändning skulle kunna frigöra så mycket som 25 TWh till år 2030, vilket motsvarar nästan en femtedel av landets energibehov och skulle kunna halvera elpriserna.

Regeringen har likaså valt att ensidigt fokusera på kärnkraft, trots att dess finansieringsmodell kraftigt kritiserats av experter, inklusive Energimarknadsinspektionen och forskare vid Chalmers tekniska högskola, som ineffektiv och kostnadsdrivande.

En jämförelse av systemkostnaderna för att bygga förnybart, som sol- och vindkraft i kombination med energilagring, kontra att bygga tio nya kärnkraftsreaktorer, visar att merkostnaden kan uppgå till cirka 2 000 miljarder kronor. Det skulle innebära en ökad månadskostnad med ungefär 1 000 kronor per hushåll över 40 år – inte en ansvarsfull väg framåt.

Regeringen har saknat en rimlig strategi för att åtgärda effektproblemen. För att möta det framtida effektbehovet och kapade pristoppar krävs mer reglerbar och flexibel kraft.

Miljöpartiet föreslår ett investeringsstöd och ett planeringsmål för att uppnå 10 GW grön baskraft till 2030, för att effektivt balansera ett energisystem som starkt förlitar sig på vind- och solkraft.

Det handlar om att öka effekten i vattenkraften, införa mer flexibilitet från kraftvärme, energilagring i form av vätgas, pumpkraft och värme, samt gasturbiner drivna av förnybara bränslen. Dessutom måste efterfrågeflexibilitet, som smart styrning av elbilsladdning och värmepumpar, implementeras.

Generellt sett kan man konstatera att regeringens energipolitik har misslyckats. Den leder till högre elpriser, bromsar övergången till fossilfri el och skapar osäkerhet inför framtiden.

Sveriges energipolitik kräver en radikal kursändring som fokuserar på förnybar energi, förstärker energieffektivisering och säkerställer landets energiförsörjning.

Under den nuvarande regeringen har Sverige svårt att nå sina klimatmål.