Lotta Olsson, redaktör för DN:s barnboksbevakning, ger en förödande recension av min debutbok, ”Familjen Nilsson och den mystiska appen”. Med ord som "vansinne" och "deprimerande" har hon satt fingret på det som många i branschen fruktar: att den kraftfulla AI-teknologin kan ge upphov till böcker utan själ och innehåll.

Trots sin bristande värme och personlighet, släpps boken i november och finns nu tillgänglig i nätbokhandeln. Den är skapad med hjälp av AI och marknadsförs som en "rolig och vardagsnära men äventyrlig barnbok" för barn i åldern 6-9 år. Omslaget visar en typisk modern svensk familj med färgglada illustrationer, vilket är en direkt följd av att en AI-genererator skapade dem.

Sedan AI-verktyg som Chat GPT har blivit allmänt tillgängliga, har marknaden för dessa böcker exploderat. Själv har jag programmerat Chat GPT att skapa en berättelse utifrån en samling instruktioner som jag angav. Detta resultat i "Familjen Nilsson och den mystiska appen" resulterade i en bok som, trots att den är artificiellt skapad, lyckas att få uppmärksamhet. Det är dock en ytterst ytlig skildring av verkligheten, en sammanslagning av fragment utan djup eller mening.

Som en varning till både läsare och föräldrar, påminner detta oss om de djupt liggande frågor som ställs kring AI:s roll inom litteraturen. När kvalitet och kreativitet ersätts av hast och format, vad innebär det för framtiden?många har uttryckt oro över hur dessa böcker skulle kunna påverka barns läsutveckling och förmåga att relatera till berättelser med ett äkta budskap.

"Det spökar på äventyrsbadet", en annan AI-genererad barnbok som fått uppmärksamhet, illustrerar denna oro ytterligare. Den har kritiserats för sina osammanhängande illustrationer och konstiga anatomiska fel. Prof. Gunnar Krantz på Malmö universitet har uttalat sig angående den sjunkande kvalitén i barnlitteraturen kopplad till AI, vilket går hand i hand med en större debatt om kulturell integritet.

Lärare och barnboksförfattare världen över kämpar mot denna utveckling och hur en bok som skapas av algoritmer i själva verket saknar den mänskliga beröringen som är avgörande för storytelling.

Trots att AI-böckerna har blivit en trend, har det inte skapat en massiv försäljningssuccé. Mitt experiment med Lova Ängsryd som pseudonym resulterade i ett par beställningar, men ingen anmärkningsvärd efterfrågan. Det påminner oss om att även om technology kan skapa produktiva verktyg, finns det alltid ett behov av det mänskliga perspektivet i litteraturen.

Det återstår att se hur denna AI-revolution kommer att forma barnlitteraturen i framtiden. Men en sak är säker: barnens hjärtan och sinnen förtjänar mer än bara masstillverkade böcker utan stor kreativ insats. Låt oss därför stå upp för berättelser som genuint engagerar och inspirerar, och inte bara är produkter av en robot.