Det är nu officiellt att en ny gång- och cykelbro kommer att byggas över älven, som sträcker sig från Packhusplatsen vid Stenpiren till Hugo Hammars kaj på andra sidan älven. Tillsammans med planerna för bron väntar Göteborg en förändring av landskapet som lovar ökad tillgänglighet.

Den nya bron är beräknad att stå färdig i början av 2030-talet, men det råder ingen brist på kritiska röster. Bland de mest högljudda motståndarna återfinns partierna Moderaterna, Kristdemokraterna, Demokraterna, Liberalerna och Sverigedemokraterna, som ifrågasätter de ekonomiska aspekterna kring byggprojektet.

Enligt de senaste beräkningarna har kostnaderna för bron ökats med hela 300 miljoner kronor, vilket bringar den totala kostnaden till 1,2 miljarder kronor. Detta har höjt många ögonbryn och väckt oro över de ekonomiska konsekvenserna för Göteborgs kommun.

I tillägg till den ekonomiska kritiken har även två viktiga remissinstanser, Trafikverket och Sjöfartsverket, uttryckt sitt missnöje. De framhåller att nyttan av bron känns "orimligt optimistisk" och menar att kommunen underskattar den påverkan som bron kan ha på sjötrafiken.

Trots motståndet har projektet stöd av en majoritet i kommunfullmäktige, där Vänsterpartiet, Miljöpartiet, Socialdemokraterna och Centerpartiet är för bygget.

Johannes Hulter (S), ordförande i stadsbyggnadsnämnden, poängterar vikten av att möta sjöfartens krav och nämner internationella exempel på liknande broar som framgångsrikt kombinerat land- och sjötrafik.

Den 3 oktober godkändes bron i dess föreslagna utseende, men reaktionerna om designen har varierat kraftigt. Hulter kallar det en "vacker och funktionell" konstruktion, medan andra, som Emmyly Bönfors (C), menar att den ser ut som ett "upp- och nedvänt campingbord", och Eva Flyborg (L) beskriver den som liknande en router.

Diskussionerna om brobygget inkluderar också rafflande visioner för framtiden. Vänsterpartiet föreslår fler broar över älven, som en eventuell anslutning mellan Järntorget och Lindholmen, eller från Stigberget till Sannegårdshamnen.

Arkitekterna bakom bron har även erfarenhet från den nyligen byggda Hisingsbron, och själva konstruktionen av den nya bron ska vara tekniskt mer avancerad och mindre komplicerad än dess föregångare.

I dagsläget är det ännu oklart vad bron ska döpas till, men Hulter är öppen för namnförslag och betonar vikten av att projektet blir av innan försök till namngivning diskuteras. Med detta projekt förestår en spännande tid för Göteborg – ett steg närmare en sammanlänkad och modern stad.