Efter att Assad-regimen fallit är syrierna jag möter fyllda av hopp och framtidsdrömmar. Människor på gatorna i Damaskus verkar euforiska över diktatorns fall, men en djupare granskning visar en delade åsikter beroende på kön.

Männen är övervägande optimistiska, medan kvinnor i stor utsträckning uttrycker oro. Även om de syriska kvinnorna, som främst tillhör sunnimuslimska traditioner och som många bär slöja, har en röst, är deras frihet fortfarande i fackhänder.

En ny ledare, Ahmed al-Sharaa, har tagit över och visat upp en ny offentlig bild i kostym, i motsats till sitt tidigare liv kopplat till terrorgrupper som al-Qaida och IS. Han påstår att han vill skapa en framtid som följer lokala traditioner och kultur, men detta återspeglas inte alltid i verkligheten.

Trots att al-Sharaa hävdar att hans styre inte ska liknas vid det som IS praktiserade, visar verkligheten i Idlib, området under HTS-kontroll, på en annan historia. Här har ikraftträdande av strikta regler för kvinnor i offentliga rum varit vanligt, och deras utrymme i politiska frågor är nästan obefintligt.

Även om reglerna har lättat något har protester ändå brutit ut. Människor i Idlib har krävt av al-Sharaa att han ska avgå, och även om vissa steg har tagits för att lätta på skatten har missnöjet bland befolkningen kvarstått. Det som kännetecknar dessa protester är deras krav på ett mer inkluderande samhälle där även kvinnor får delta och höras.

Många syriska kvinnor längtar efter frihet och rättigheter. Rätt till utbildning, arbete och rätten att klä sig som de vill. De jag talade med ville sannerligen se en förändring som skulle ge dem en plats i det nya Syrien.

Dessutom har en video som blivit viralt den senaste tiden visat på den fortsatta kämpen. Den visar en ung kvinna som önskar ta en selfie med al-Sharaa, men hon får bara möjlighet till detta under förutsättning att hon täcker sitt hår. Denna incident pekar på det komplexa förhållandet mellan tradition och modernitet i det nya Syrien och hur kvinnor fortfarande kämpar för att få sin röst hörd.

Medan al-Sharaa påstår att alla syrier ska få en plats, tycks hans åtgärder föreslå något annat. Kommer den nya makten att infria löften om frihet för kvinnorna, eller kommer de fortfarande att hållas tillbaka av konventioner och gammal maktstruktur? Det återstår att se, men det är uppenbart att ögonen måste hållas på utvecklingen framöver.