Europa, en kontinent känd för sin mångfald och kulturella rikedom, saknar fortfarande en stark militär, en enad utrikespolitik och har en del att önska av sin gemensamma ledarskapsstruktur. Trots detta besitter Europa en fantastisk möjlighet: ”Brysseleffekten”, något som tidigare har lett till ökad standardisering och säkerhet inom industrin.

EU:s inre marknad, med sina 500 miljoner konsumenter, är bland de största i världen. Detta har lett till att globala företag anpassar sig efter EU:s strikta standarder. Men nu börjar det dyka upp varningsflaggor för att denna styrka kanske är på väg att undermineras av de nya kraven på miljöredovisning.

Flera omfattande lagpaket, särskilt inom området digitala tjänster och artificiell intelligens, har uppfattats som hämmande för utvecklingen snarare än främjande. Det svenska telekomföretaget Ericsson har uttryckt oro över att de strikta AI-reglerna gör att de måste flytta sin utveckling till USA och Indien, vilket kan leda till att Europa tappar sin teknologiska konkurrenskraft.

Amerikanska tech-jättar som Meta och Apple överväger att begränsa sina tjänster på den europeiska marknaden som svar på dessa restriktioner, vilket uppenbarligen minskar innovationskraften inom EU. Några funktioner har till och med helt stängts av för europeiska användare, vilket ger en tydlig indikation på att företag ser en risk i att lansera här.

Ekonomiskt sett blir Europa mindre och mindre betydelsefullt i en värld där USA:s ekonomi växer kraftigt, nästan dubbelt så fort som den europeiska. Trots EU:s storlek och potential, kämpar regionen med en regleringsbörda som avskräcker entreprenörskap och innovation, som påpekats av tidigare chefen för Europeiska centralbanken, Mario Draghi.

De nya kraven på hållbarhetsredovisning som träder i kraft nästa år, ställer ytterligare krav på företagen. Även om syftet är lovvärt, kämpar många företagsledningar med att förstå de snåriga reglerna, vilket riskerar att leda till att resurser bortfaller från verkligt arbete med miljöfrågor.

För mindre företag kan kravet på att redovisa hela sina leveranskedjor bli övermäktigt, vilket resulterar i ett ökat Administrativt arbete. Det beräknas att den årliga kostnaden för rapporteringen kommer att uppgå till hela 2,3 miljarder kronor för svenska företag, vilket får många ledare att ifrågasätta nyttan med dessa nya lagar.

Trots EU-kommissionens försök att minska byråkratin med 25 procent inför den kommande mandatperioden, har historien visat att förändringar är svåra att genomföra i en så komplex byråkratisk struktur. Detta fokus på regler kan i sin tur skada Europas förmåga att agera effektivt i en tid av globala kriser, som Rysslands aggression och klimatförändringar.

Med ökad finansiering och stöd till företag kan EU stiga åter upp som en ledande kraft, men det kräver en omvärdering av nuvarande regleringar som hindrar tillväxt och innovation. För att genuint kunna bidra till globala lösningar, måste Europa återigen finna sin styrka. Utmaningen ligger i att anpassa sig till nya tider och ändå behålla sin konkurrenskraft.

Är det dags att ”Make Europe Great Again”?