EU har nu officiellt betalat ut den första delen av ett lån till Ukraina, vilket bygger på avkastning från frysta ryska tillgångar inom EU. Den utbetalda summan på tre miljarder euro motsvarar nästan 35 miljarder kronor och markerar en betydelsefull hjälpinsats i den pågående krisen.

EU-kommissionens ordförande Ursula von der Leyen meddelade på X: ”I dag levererar vi tre miljarder euro till Ukraina, den första utbetalningen av EU-delen av G7:s lån.” Detta steg kommer i kölvattnet av G7-gruppens toppmöte i somras där förslaget om att använda avkastning från ryska tillgångar i EU-länder, USA, Kanada och Japan godkändes.

Totalt planerar EU att bidra med omkring 200 miljarder kronor av G7-lånet, medan USA lovat att bidra med cirka 220 miljarder kronor. Detta samarbete visar på det internationella engagemanget för att stödja Ukraina i dess återuppbyggnad och avvecklingen av den ryska aggressionen.

Intressant nog har G7-överenskommelsen nu ersatt ett tidigare EU-initiativ där avkastning från ryska tillgångar skickades direkt till Ukraina. Detta skifte innebär en mer strukturerad och omfattande hjälpinsats, vilket ger Ukraina större ekonomiskt stöd under en tid av akuta behov.

Samtidigt som denna imponerande utrullning av stöd fortsätter, återstår många frågor om hur dessa medel kommer att användas och vilken påverkan de kommer att ha på områdets stabilitet och säkerhet. Det är uppenbart att EU och dess allierade är beslutsamma att stödja Ukraina, men hur hållbart kommer detta stöd att vara på lång sikt? Bara tiden kan utvisa detta.