Situationen i Syrien förändras i snabb takt och rebellerna fortsätter att ta över städer efter städer. Enligt källor är det just nu oklart var president Bashar al-Assad befinner sig.

Alexander Atarodi, en oberoende expert på Mellanöstern och med erfarenhet från både regeringskansliet och Försvarshögskolans forskningsinstitut, drar paralleller till det snabba maktövertagandet av Islamiska staten i Irak och Syrien 2013 och 2014.

– Det påminner starkt om den situationen. Då förlorade den irakiska centralregeringen på kort tid stora delar av sitt territorium till IS. De nuvarande rebellerna har också snabbt förändrat spelplanen, säger Atarodi.

De rebeller som har tagit över flera syriska städer går under namnet Hayat Tahrir al-Shams (HTS) och beskrivas som en ”salig blandning av olika terrorgrupper”.

– Deras viktigaste spår går tillbaka till al-Qaida, senare kallat al-Nusra. När IS besegrades med hjälp av Ryssland och Iran splittrades hela rebellsystemet, vilket resulterade i små celler som bildade egna fraktioner. HTS har nu lyckats samla dessa mindre grupper under ett gemensamt paraply, förklarar han.

Rebellerna har etablerat en enhetlig logistik och militär träning, vilket överraskat många, inklusive den syriska regimen som nu tvingas ge upp stad efter stad. Det verkar nu som att Damaskus blir den sista fästningen för Assad.

Frågan är hur länge regimen kan hålla stånd i Damaskus?

– Det är svårt att säga, men vi ser nu att hela korthuset faller. Stödet från Iran kan regimen inte räkna med längre, och Ryssland är helt insyltat i Ukraina. Ekonomin i Syrien har kollapsat och lojaliteten till Assad är svag. Efter mer än ett decennium av humanitär kris är motståndskraften i befolkningen bristfällig.

Opinionsläget bland vanliga syrier är mycket blandat. Många ser fram emot ett slut på Assads styre, efter 53 år vid makten, medan andra är oroliga för vad som kommer efter.

– Det finns en rädsla för kaos, likt det som uppstod när IS kom till makten. Vad som händer efter en eventuell regimförändring beror helt på hur maktfördelningen ser ut mellan rebeller och kurder, särskilt i de nordöstra delarna av landet.

Om Assadregimen skulle falla, förutspås stora flyktingströmmar, huvudsakligen inom Syriens gränser eftersom alla gränser för närvarande är stängda. Detta skulle leda till en ytterligare humanitär kris i ett redan krigshärjat land.

Den globala påverkan av en eventuell regimförändring skulle vara omfattande. Det skulle vara ett stort bakslag för Iran, som sett Syrien som en strategisk bas för sin regionala inflytande, samt för Ryssland som riskerar att förlora sin enda militära bas utanför sina egna gränser. Europa står också inför utmaningen att hantera en potentiell ny flyktingkris. Det som sker är dramatiskt och historiskt, men hur allting kommer att utveckla sig återstår att se.