Finns det pengar kvar till den svenska välfärden?

Fackliga företrädare varnar: Investeringar i försvaret får inte ställas mot vård och utbildning.

DEBATT.

Under årets vårbudget har finansministern meddelat att staten har 11,5 miljarder kronor till nya satsningar. Facken förväntar sig att en stor del av dessa medel ska riktas mot välfärden.

År 2024 har varit en utmanande tid för välfärden, med många varsel och neddragningar inom vård, skola, omsorg och socialtjänst över hela landet. Att många tjänster försvinner och att de som stannar kvar får tyngre arbetsbelastning sätter press på redan slitna arbetsgrupper.

Säkerhetsläget i världen påverkar också diskussionen. Upprustning av Försvaret tar resurser, men fackliga ledare betonar att investeringar i Försvaret inte får ske på bekostnad av välfärden. Vänskapsbanden med Ukraina belyser vikten av att samhället fungerar, även under oroliga tider, där både beredskap och stöd till de mest utsatta blir avgörande.

En stabil offentlig sektor är avgörande för krisbearbetning. Utbildningen får inte avbrytas, och den offentliga verksamheten måste ges möjlighet att omställas i en krissituation.

Trots regeringens påpekanden om att finansieringen av vård och skola är ett ansvar för kommuner och regioner, är många av dessa inte i stånd att klara det. Neddragningar har blivit en vana, vilket gör att det blir allt svårare att rekrytera och behålla personal. Erfarenheterna från covid-krisen har visat på brister i beredskapen, och Coronakommissionens rapporter har många gånger inte resulterat i åtgärder.

Regeringen har föreslagit ett paket på 5,8 miljarder, där en stor del går till rot-avdraget, vilket ytterligare begränsar resurserna för välfärden. Det är viktigt att statliga investeringar inte bara går till skattesubventioner utan också till att säkerställa en robust välfärd.

Sverige befinner sig i en välfärdskris med de största nedskärningarna sedan 1990-talet. Kommuner och regioner tvingas skära ner på personal trots det akuta behovet av förstärkningar.

Är det verkligen rimligt att använda statliga medel på lyxrenoveringar när vårdpersonal går på knäna?

Personalomsättningen i välfärden är ohållbar. Om en tredjedel av medarbetarna byts ut varje år blir det omöjligt att bedriva en effektiv och hållbar verksamhet. Kommuner och regioner måste ha ett gemensamt ansvar för att behålla och rekrytera kompetent personal, inklusive bättre arbetsvillkor och fortbildning.

Den 15 april kommer regeringen att presentera sin vårbudget, och det är en gyllene chans att ge välfärdens medarbetare hopp om framtiden.

Problemet med statliga bidrag är ofta deras kortsiktighet. Det framstår som ett bekymmer när pengarna i stor utsträckning är kopplade till årsöverenskommelser och inte säkerställer långsiktig finansiering.

I krissituationer måste hela Sveriges intresse vara att välfärden fungerar. Välfärden behöver långsiktiga och stabila förutsättningar för att kunna planera och genomföra sina verksamheter.

Det är tydligt att både kommuner och regioner inte kan finansiera välfärden själva. Om vi vill hålla hög kvalitet i vård och utbildning, särskilt i osäkra tider, måste staten ta ett större ansvar. Vi förväntar oss att detta reflekteras i vårbudgeten.