Höjda parkeringsavgifter, miljözoner och trängselskatt har alla bidragit till att det blivit dyrare och svårare att köra bil i Stockholm under de senaste två decennierna. Samtidigt har staden sett en betydande utbyggnad av kollektivtrafiken, särskilt genom den nya snabbspårvägen Tvärbanan, som invigdes i flera etapper mellan 2000 och 2021 och nu omfattar 28 hållplatser som kopplar samman pendeltågs- och tunnelbanenätet.

Trots dessa förändringar har det genomsnittliga bilinnehavet bland stockholmarna förblivit nästan oförändrat under de senaste 25 åren. Invånarna i Stockholms kommun har i genomsnitt 357 bilar per tusen invånare – något fler än i Göteborg och Malmö, som har 327 och 346 bilar per tusen invånare respektive.

Men antalet bilar ger endast en begränsad bild av trafiksituationen. Det som verkligen räknas är hur mycket bilarna används. Genomsnittlig körsträcka med bil har minskat sedan millennieskiftet, men ligger fortfarande lägre i Göteborg och Malmö. Kollektivtrafiksatsningarna har därmed gjort viss inverkan, men varför fortsätter stockholmare att behålla sina bilar? Forskning visar att bilköp ofta styrs av ett antal faktorer, inklusive inkomstnivå, hushållsammansättning, boendesituation och urbanisering.

En intressant aspekt är att även om Stockholm har högre bilinnehav än både Göteborg och Malmö, så har staden en mindre fossilberoende fordonsflotta. Elbilar utgör nu 14 procent av Stockholms fordonspark, jämfört med 8 procent i Göteborg och 7 procent i Malmö, vilket har en positiv inverkan på stadens klimatpåverkan.

Dessutom har det under de senaste åren skett en märkbar minskning av biltrafik till och från Stockholms innerstad. Utbyggnaden av infrastruktur för cykling och gång, tillsammans med trängselskatten som infördes 2007, har tydligt påverkat bilresandet. Trafikflödet genom tullarna minskade med cirka 20 procent efter trängselskatts införande och har hållit sig på samma nivå.

Miljöindikatorerna visar även positiva förändringar; luftkvaliteten i Stockholm har förbättrats avsevärt, med en 60-procentig minskning av luftföroreningarna på Hornsgatan sedan millennieskiftet. Det här är resultatet av både minskade trafikvolymer och en renare fordonspark.

Trots att bilinnehavet inte har förändrats dramatiskt, så är bilden av Stockholmers bilberoende mer komplex. Statistiken visar att även om befolkningen har ökat med 32 procent under samma period har antalet fordonspassager till innerstan minskat med 34 procent. Likväl är stockholmarnas bilberoende inte högre än invånarna i andra europeiska huvudstäder, och data tyder på att trängselnivåerna i Stockholm är mer hanterbara jämfört med andra storstäder.

Så, är stockholmare mer beroende av bil än invånarna i andra europeiska huvudstäder? Det verkar inte så. Trots avsevärda förändringar i transportinfrastruktur och kostnader för bilägande, fortsätter bilen att spela en central roll i stockholmarnas liv.