Under det senaste halvåret har den finansiella stabiliteten i Sverige visat tecken på förbättring, trots att landet fortfarande kämpar med lågkonjunktur. Med sjunkande räntor växer framtidsoptimismen, särskilt bland hushållen.

Enligt Finansinspektionens (FI) senaste stabilitetsrapport är det dock viktigt att notera att arbetslösheten förblir förhållandevis hög, vilket utgör en riskfaktor för den ekonomiska återhämtningen.

Samtidigt pekar rapporten på ett skört globalt ekonomiskt läge, vilket ökar risken för negativa effekter i Sverige. Cyberangrepp och andra säkerhetshot utgör en ständigt närvarande fara som kan påverka det finansiella systemet på olika sätt.

FI:s generaldirektör Daniel Barr bekräftar att även om vi ser en långsam återhämtning bland kommersiella fastighetsföretag, som nu anpassar sig till högre räntor och fått bättre tillgång till finansiering, så behövs fortsatt arbete för att minska skuldsättningen. "Det finns en tydlig risk för bakslag om den globala geopolitiska situationen förvärras, vilket kan hota både handel och energipriser", säger Barr.

Den senaste tidens negativa säkerhetsutvecklingar har också ökat sårbarheten för cyberangrepp. FI understryker att de finansiella företagens motståndskraft inte har utvecklats i samma takt som digitaliseringen av verksamheten. Barr påpekar att det är hög tid för dessa företag att stärka sina skyddsmekanismer mot cyberhot.

Ett viktigt steg mot att stärka motståndskraften hos de finansiella företagen är införandet av Dora-förordningen, som börjar gälla i januari nästa år. Denna EU-reglering syftar till att höja och harmonisera kraven på hantering av cyberrisker, vilket förväntas öka säkerheten inom finanssektorn.

Sammantaget kvarstår alltså både positiva och negativa faktorer i den finansiella stabiliteten i Sverige. Medan vissa signaler ger hopp om förbättringar är det avgörande att vara medveten om de hot och risker som kan påverka landets ekonomiska framtid.