Flashback, en plattform som aktivt diskuterar allt ifrån politik till kontroversiella ämnen, har länge varit en magnet för kontroverser. Nu befinner sig dess grundare och VD, Jan Axelsson, i en svår juridisk knipa. Han har åtalats vid Stockholms tingsrätt för brott mot lagen om ansvar för elektroniska anslagstavlor (BBS-lagen), något som kan få långtgående konsekvenser för hur internet modereras.

Enligt stämningsansökan har Axelsson visat grov oaktsamhet genom att inte radera uppenbart olagliga meddelanden från sajten, med tolv specifika incidenter under perioden oktober 2022 till februari 2023. Detta åtal har väckt stor debatt i både juridiska och offentliga kretsar.

Advokat Nils Hillert, som företräder Axelsson, uttrycker förvåning över åtalet. "Det är svårt att kräva att en plattform ska ha kontroll över varje enskilt inlägg. Istället borde det handla om att hantera rapporterade inlägg snabbt och effektivt," säger han.

Ängla Pändel, advokat och ordförande för Institutet för Juridik och Internet, påpekar att ärendet öppnar dörren för viktig rättspraxis i Sverige. "Vi ser ett stort behov av klarhet kring yttrandefrihetens gränser och ansvarsnivåer för plattformar som Flashback," förklarar hon. Vidare menar hon att rättsfallet kan bli avgörande för hur andra plattformar måste tänka kring moderering.

Domstolen kommer att avgöra om de ifrågasatta inläggen utgör hets mot folkgrupp samt om Flashback har vidtagit tillräckliga åtgärder för att upprätthålla sin ansvarsnivå. "Det finns ingen generell skyldighet att granska alla meddelanden, men en slags regelbunden kontroll är nödvändig," tillägger Pändel.

Jan Axelsson står inför en kommande rättegång i mars 2025, vilket kan sätta en ny rättslig standard för ansvarstagande på digitala plattformar. Om domen blir fällande i högre instans kan det leda till ett stort behov av fler moderatorer, vilket kan förändra hur plattformar interagerar med sina användare.

Fakta: Lagen om elektroniska anslagstavlor (BBS-lagen) innebär att plattformar har en skyldighet att se till att meddelanden som är uppenbart brottsliga, såsom hets mot folkgrupp och hot, tas bort. Om de inte gör detta kan de dömas till böter eller fängelse. Kan detta åtal bli starten på en ny era av ansvar för internetanvändning?