Det pågår en intensiv debatt i Sverige angående hur nationen ska finansiera sina framtida investeringar. Politiker och ekonomer är splittrade i frågan om statliga underskott är nödvändiga för att bekosta viktiga projekt som infrastruktur, utbildning och sjukvård. Det är ingen hemlighet att Sveriges välfärdsstat har byggts med hjälp av lånade pengar, och Magdalena Andersson, tidigare statsminister, har bemött kritik angående detta. Enligt Andersson var det absolut möjligt att bygga folkhemmet utan dessa lån. Men verkligheten talar ett annat språk: statliga underskott har genom åren varit nödvändiga för att fylla kassan och främja ekonomisk tillväxt.

Historiskt sett har lånen varit en del av strategin för att höja välfärden, med underskott som ofta har legat på i genomsnitt 1,3 procent av BNP, vilket motsvarar dagens 100 miljarder kronor per år. Särskilt under perioden från 1930-talet fram till 1976 var det sällan som staten gick med överskott.

Trots att åsikterna går isär om statliga skulder, är det enighet kring att det är avgörande att investera i en framtidsinriktad ekonomi. Många nationalekonomer och arbetsmarknadens parter förespråkar att regeringen bör låna medel för att möta de omfattande krav som ställs på välfärden, i synnerhet i tider av ekonomisk osäkerhet.

Men den politiska debatten förblir polariserad. Moderaterna är emot att Socialdemokraterna ska få möjlighet att låna pengar för att finansiera välfärden, medan Socialdemokraterna å sin sida motsätter sig att Moderaterna ska låna till skattesänkningar. Istället för att samarbeta och skapa ett blocköverskridande investeringspaket, fortsätter oppositionen att knyta varandra med strama budgetregler.

Enligt Niklas Altermark, docent i statsvetenskap, och Max Jerneck, samhällsekonomisk utredare, krävs det en ökad förståelse för den roll som statliga underskott spelar i att skapa tillväxt och stabilitet. Om Sverige ska fortsätta att utvecklas och möta framtida utmaningar är det essentiellt att politiken omfamnar en långsiktig strategi för investeringar och finansiering.

I ett nyligen givet uttalande i SVT:s Agenda, pekade Andersson på att det inte nödvändigtvis alltid är skattehöjningar eller underskott som behövs för att finansiera offentliga investeringar. Istället betonade hon vikten av att öka den ekonomiska tillväxten för att möjliggöra nödvändiga investeringar.

Det är en komplex fråga med många aspekter som måste beaktas, men en sak är säker: För att rusta Sverige starkt för framtiden måste våra politiker tänka innovativt och vara villiga att utmana befintliga ekonomiska normer.