Justitiekanslern (JK) har beslutat att gå vidare med att bevilja ersättning till gängledaren Mustafa Mohamed efter att ha suttit frihetsberövad i 493 dagar, misstänkt för det uppmärksammade Uppsalamordet som inträffade 2017. Många har reagerat på beslutet, som ger Mohamed rätt till nästan 700 000 kronor.

Åklagaren hade tidigare yrkat på att ersättningen helt eller delvis skulle dras in, baserat på att hennes argument var att Mohameds eget beteende bidrog till misstankarna mot honom. Trots detta har JK kommit fram till att det inte finns tillräckliga skäl för att minska ersättningen, enligt rapporter från nyhetsbyrån Siren.

Justitieminister Gunnar Strömmer (M) har inte kommenterat det enskilda fallet, men påpekade generellt att vissa ersättningsnivåer kan uppfattas som stötande. Han nämner att detta inte är första gången sådana fall har uppmärksammats, vilket har lett till en utredning om hur frihetsberövandeersättningar ska regleras i framtiden.

Regeringen vill nu se en förändring där ersättning endast ska ges i fall som framstår som rimliga och där beloppen är mer skälighetsanpassade än historiskt.

"Om en person har bidragit till eller på annat sätt orsakat sin egen situation, utan att dömas för ett specifikt brott, bör detta påverka bedömningen av ersättningen," säger Strömmer. Framöver ska faktorer såsom tillhörighet till kriminella nätverk och ovilja att samarbeta med polisen beaktas när det gäller besluten om ersättning.

Mordet i Uppsala var av det brutala slaget. Gärningspersonerna, klädda i vita skyddsoveraller, sköt en man utanför en snabbmatsrestaurang och händelsen fångades på övervakningskamera, vilket skapade stor uppståndelse i media.

Dödspatrullen, ett gäng som kopplades till flera mord, pekades snabbt ut som eventuella gärningsmän. Mustafa Mohamed och hans barndomsvän Zakaria Amin blev båda häktade men släpptes senare på grund av brist på bevis.

Efter en lång period av stagnation i utredningen togs fallet upp igen 2021, efter en ny DNA-analys av de vita overallerna. Dessutom skickade en livstidsdömd mördare från Kumlabunkern ett brev där han påstod att Mohamed hade erkänt mordet för honom, något som Mohamed vidhåller är en lögn. Både han och Amin ställdes inför rätta, men hovrätten friade Mohamed, vilket ytterligare komplicerar bilden av rättvisan i detta högprofilerade mål.

Fallet har inte bara skapat debatt kring brott och straff, utan också om hur vårt rättssystem hanterar ersättning till personer som felaktigt har blivit frihetsberövade. Kommer detta att leda till förändringar i lagstiftningen? Endast tiden kommer att utvisa.