Multipel skleros (MS) är en komplex autoimmun sjukdom där myelinet, det skyddande lager som omger nervfibrer, skadas. Detta kan leda till symptom som domningar och muskelsvaghet som kommer i skov. Trots framsteg inom forskningen är många aspekter av sjukdomens utveckling fortfarande oklara. Professor Gonçalo Castelo-Branco arbetar intensivt för att kartlägga vad som sker steg för steg i sjukdomen. Hans forskargrupp fokuserar särskilt på oligodendrocyter, specifika celler som producerar myelin i hjärnan och ryggmärgen.

– Tidigare har man antagit att MS orsakas av ett fel i immunsystemet. Vår forskning visar att oligodendrocyterna faktiskt spelar en aktiv roll i sjukdomen, de är inte bara passiva, förklarar Gonçalo Castelo-Branco.

Genom att använda avancerade tekniker för att studera cellers RNA-uttryck över tid upptäckte hans grupp en intressant förändring. De observerade att vissa oligodendrocyter och deras progenitorceller började uppvisa egenskaper som liknar immunceller.

– Detta var oväntat, men vad det egentligen innebär förstår vi fortfarande inte helt. Framstår detta som en signal till immunsystemet att attackera dem, eller är det en reaktion för att bromsa utvecklingen? frågar han.

Forskningen syftar till att förstå dessa processer för att kunna påverka den tidiga förändringen av dessa celler. Gonçalo Castelo-Branco känner att det finns en potential att styra dem mot en bättre riktning, men detaljerna i inledande sjukdomsprocesser kräver mer forskning.

– Vår grupps styrka ligger i grundläggande mekanismer, och det är upp till kliniker och företag att utveckla nya behandlingar baserat på den kunskap vi tar fram, tillägger han.

Forskningssysselsättningen baseras på fyra pelare: beräkningsbiologi, utveckling av analysmetoder för genaktivitet i enskilda celler och vävnader, studier på mänskliga celler, samt neurovetenskapliga och immunologiska studier på möss.

MS beskrivs oftast i två faser. I de första 15-20 åren är den inflammatoriska aktiviteten hög, med skov av symptom och symptomfrihet, följt av en progressiv fas där fysiska funktioner gradvis försämras. Därför är det av stor betydelse att hitta effektiva behandlingar för den progressiva fasen, vilket Gonçalo Castelo-Branco även arbetar för.

– Vi har visat att det finns två parallella spår i sjukdomsutvecklingen. Om vi kan förstå mer om gliaceller och deras betydelse kanske vi kan finna förbättrade behandlingar mot denna svåra fas av sjukdomen, avslutar han.

Forskningen kräver inte bara iakttagelse i musmodeller, som har genetiska förändringar liknande de hos människor med MS, utan även innovativa metoder som att använda biomarkörer. Genom att analysera cirkulerande DNA kan man potentiellt få förhandsinformation om sjukdomens progress.