Under hösten 2023 kom en 15-årig flicka till en vårdcentral i Stockholm och bad om abort. Flickan, som var könsstympad, behövde genomgå en operation för att få ut fostret. Den bekymmersamma situationen ledde till komplikationer och en blodtransfusion.

I efterdyningarna av aborten brottades hon med djup skuld och försökte ta sitt liv vid två tillfällen.

Flickan berättade för vårdpersonalen att hon blivit våldtagen av en 38-årig vän till familjen. Ett DNA-test bekräftade att mannen var far till fostret. I rätten förnekade mannen sexuellt umgänge och hävdade att flickan varit initiativtagande, men rätten ansåg att bevisningen stödde flickans berättelse.

Nacka tingsrätt klassificerade brottet som grovt, med tanke på hennes låga ålder och att hon drabbades av smärta och blödningar. Mannen dömdes till sex års fängelse och utvisades på livstid.

Det framkom att mannen hade utnyttjat den hederskultur som flickan växt upp i, där hon kände en stark press att inte avslöja övergreppen. Han hade dessutom hotat henne med att hennes mamma skulle hamna i fängelse och att hennes syskon skulle omhändertas om hon berättade.

Flickans fall belyser inte bara de grymma handlingarna som hon blivit utsatt för, utan väcker också frågor om hur hederskultur kan påverka och tysta offren. I Sverige har det pågått debatter om att öka medvetenheten kring dessa frågor och skydda utsatta individer inom invandrargrupper, där rädslan för social stigmatisering kan leda till tystnad.

Mannen, som är medborgare i Sudan och kvotflykting, riskerar nu upprepade anklagelser och en debatt om rättssystemets roll i sådana fall. Många frågar sig nu: hur kan vi som samhälle bättre stötta och skydda utsatta tjejer i liknande situationer?