De palestinska rivalerna Hamas och Fatah har nått en historisk överenskommelse om att samarbeta för att styra Gazaremsan efter det pågående kriget, rapporterar den israeliska tidningen Haaretz och nyhetsbyrån AFP. Bakom förhandlingarna, som ägde rum i Kairo, har det funnits en brinnande önskan att stoppa våldet och föra fred till regionen.

Under dessa förhandlingar har både Hamas och Fatah kommit överens om att etablera en gemensam kommitté som kommer att ansvara för de civila myndigheterna i Gaza, koordinera humanitär hjälp och leda arbetet med att återuppbygga infrastrukturen som har förstörts i kriget. Denna gemensamma insats ska även syfta till att hantera det akuta behovet av medicinsk hjälp och grundläggande förnödenheter, vilket är särskilt kritiskt för den lidande befolkningen.

En viktig del av deras överenskommelse är att kommittén också kommer att ha ansvar för gränsövergången Rafah, som förenar Gazaremsan med Egypten. Detta är en strategiskt betydelsefull punkt, då det både möjliggör viktig humanitär hjälp och komplicerade handelsrelationer.

För att avtalet ska träda i kraft återstår nu att Mahmoud Abbas, president för den palestinska myndigheten på Västbanken och ledare för Fatah, undertecknar överenskommelsen. Detta skulle kunna förstärka den politiska stabiliteten och enheten bland palestinierna.

Hamas har haft makten i Gaza sedan 2006, då de vann ett demokratiskt val vilket ledde till våldsamma konfrontationer med Fatah, som då förlorade sin makt i området. Fatah fortsätter dock att leda Palestinska myndigheten på Västbanken, vilket skapar en splittrad politisk miljö.

Under sommaren skrevs en ny överenskommelse om ”nationell enighet” under Kinas övervakning, som signalerade en ny era av samarbete mellan dessa två grupper. Denna utveckling kommer inte bara att påverka Gaza, utan kan även ha djupgående konsekvenser för hela den palestinska saken och förhållandet med Israel.

[Denna följd av händelser kan mycket väl förändra det geopolitiska landskapet i Mellanöstern. Kommer detta att leda till permanent fred eller enbart vara en tillfällig lösning?]