Zinar Budak, en advokat vars verksamhet har väckt stor uppmärksamhet, har deklarerat sitt åtagande med orden "förtroende och tillit under svåra tider". Men hur kunde han som relativt ny advokat tjänstgöra i flera uppmärksammade rättsfall och plötsligt vara knuten till en stor utpressningsskandal?

På kort tid har Budak blivit en framträdande figur inom den svenska advokatkåren, men han har också kritiserats för sina kopplingar till Jonas Oredsson Falk, en Playasvensk med en kriminell bakgrund. Falk är nu vägledande i en rättsprocess som involverar omfattande kokainpengar och grova utpressningar.

Budak ska nu genomlida rättvisans prövningar, klädd i handbojor och utan sin advokatkostym. Hans nuvarande situation kan spåras tillbaka till en kontroversiell investering gjord av Falk för många år sedan; en investering som, som det visar sig, varit föremål för flera utredningar och anklagelser.

Falk dömdes tidigare i Spanien för brottslig hantering av kokaininkomster, och en del av dessa pengar ska ha använts i affärer kopplade till Budak och Broman, något som nu utreds i detalj.

Bromans stämning av Kuylenstierna och hotfulla meddelanden om stora skulder har kommit i offentlighetens ljus. De incitament som utpressarna använder inkluderar hot om allvarlig våld och utsatta medarbetare, vilket skrämt både Kuylenstierna och hans närstående.

Kuylenstierna, som strävar efter att dölja sina affärer, sökte hjälp från en specialgrupp inom polisen som arbetar med kidnappningar. Taktiken för att samla bevis mot de högre uppsatta i utpressningsskandalen, inklusive Budak och Falk, har visat sig vara osedvanligt riskabelt. Utpressarna krävde hundratals miljoner kronor, och pressade Kuylentstierna att konfrontera huruvida Budak och Falk verkligen låg bakom hoten.

Den tidigare advokatens karriär har präglats av kontroverser, inklusive misstankar om fusk vid högskoleprovet och anklagelser om att vara involverad i brottslig verksamhet innan han blev advokat. Dessa händelser är avgörande för att förstå hans nuvarande rykte.

Trots nyheten om att Budak nu är åtalad för sina handlingar, är det värt att ifrågasätta hur Advokatsamfundet kunde godkänna honom som advokat från början, trots hans brokiga förflutna som han lyckades dölja under flera år. Frågan är: hur många fler som honom finns inom advokatkåren, och vad innebär detta för rättsväsendet framöver?

Zinar Budak har med sitt fall blivit en symbol för hur bristen på noggranna bakgrundskontroller kan få allvarliga konsekvenser. Kommer det att resultera i en reform som påverkar hur advokater granskas i Sverige? Denna fråga står kvar i införandet av en ny och mer rigorös etisk kod inom advokatkåren och dess övervakning.