I en tid där datadrivna beslut är avgörande för utvecklingen inom olika samhällsområden, är det viktigt att vi inte förlorar bortom det mänskliga. Det är fantastiskt att se att fler forskare, inklusive Gerell, strävar efter att förstå och analysera våra beteenden genom data, men det är också kritiskt att vi erkänner värdet av vår magkänsla, som är en datakälla i sig.

Magkänslan är resultatet av generationsvis evolution och reflekterar en djupare förståelse för våra omgivningar. Att bortse från den i våra analyser är som att hoppa över en stor bit av ett pussel som kan ge klarhet i vårt beslutande. Som individer har vi utvecklat våra känslor och reaktioner till att forma våra uppfattningar och önskemål.

Det räcker inte att helt och hållet förlita sig på siffror och diagram; vi måste också ta hänsyn till det som händer inom oss och ställa viktiga frågor som "Varför reagerar jag så här?" och "Vad säger min kropp mig?". Att ignorera dessa insikter kan leda till dåliga beslut och felriktad politik, vilket i sin tur påverkar hela samhället.

Dessutom borde analyserna fokusera på individen – du och jag – snarare än att enbart hålla sig till abstrakta samhällsaktörer. Genom att inkludera en bredare syn på de data som sträcker sig bortom traditionell analys, kan vi bättre förstå vad människor faktiskt önskar och hur de reagerar på olika situationer.

Det finns också en risk att vi tenderar att fastna i en slags datacensur, där vi endast väljer ut vad som passar våra förutfattade meningar. En mer holistisk syn är nyckeln; att faktiskt beakta både vetenskaplig data och den individualistiska känslan för att skräddarsy lösningar som är både effektiva och riktiga för medborgarna.

Jag uppmanar forskare och beslutsfattare att vidga sina perspektiv och se magkänslan som en viktig del av analysen – en datapunkt som inte får glömmas bort. Låt oss våga lyfta blicken och erkänna den komplexa mänskliga erfarenheten i våra beslut.

Lisa Hansson Matteröds-Maglehult