Ny forskning visar att en övergång till hyggesfritt skogsbruk faktiskt kan skada klimatet. En rapport, ”Skogen och klimatet – vad säger forskningen?”, publicerad i maj, visar att hyggesfria metoder har en 10–20 procent lägre tillväxt jämfört med trakthyggesbruk. En studie uppskattar att en sådan omställning kan minska tillväxten i svenska skogar med hela en tredjedel över en period av 50 år.

Detta är dyster information för klimatet. Minskad skoglig tillväxt innebär både mindre koldioxidupptag och en reducerad tillgång på skogsprodukter som kan ersätta fossila råvaror. Trots vad miljörörelsen hävdar, är en övergång till hyggesfria metoder inte nödvändigtvis gynnsam för vår miljö. Den aktuella debatten, inklusive Svenska kyrkans förslag kring skogsbruket, ger en känsla av att vi behöver vara vaksamma mot ”falska profeter” i miljöfrågor.

Det är vanligt att trakthyggesbruk framställs som ett hot mot den biologiska mångfalden. Men det är viktigt att komma ihåg att hyggen faktiskt bidrar till en ökad biologisk mångfald. De öppna ytorna på hyggen är livsmiljöer för pollinerande insekter och växter. Utan hyggen finns det nästan inga vildhallon, och växter som behöver solträngsel trivs inte i skuggan av en hyggesfri skog. Det är i skuggan som bara gran, det enda av våra vanliga trädslag som tolererar dessa förhållanden, kan växa.

Trakthyggesbruk möjliggör en större variation av trädslag, vilket är avgörande för ett ekosystems hälsa. På mina hyggen ser jag till att minst 10 procent av träden är lövträd, främst björk, vilket är ett krav för certifierade skogsägare. Detta leder till en mer varierad skog, vilket i sin tur gynnar den biologiska mångfalden. Medan hyggesfri skogsbruk gynnar vissa arter beroende av kontinuitet, skapar kalhyggen utrymme för en mångfald av andra växter och djur.

Den offentliga diskussionen kring skogsbruket verkar vara mer präglad av känslor än fakta. Rapporten från SLU, ”Skogen och klimatet – vad säger forskningen?”, har knappt fått något genomslag, vilket är oroande. Som skogsägare vill jag både motverka klimatförändringarna och stödja den biologiska mångfalden, och för mig innebär det att trakthyggesbruk är det enda alternativet.

Jag fortsätter med kalhyggen och följer de riktlinjer som min certifiering kräver. Koldioxidupptag är kritiskt för vårt klimat och går hand i hand med de mål som riksdagen har för skogsbruket – både produktion och miljö måste prioriteras. Det är ingen tvekan om att ett stort upptag av koldioxid är av yttersta vikt för vår miljö!