Varje morgon börjar jag dagen med att glatt vissla till Verdis "Fångarnas kör" när jag går ombord på femmans spårvagn vid Sälöfjordsgatan, bland resenärer som ser trötta ut och är fast i sina telefoner. Jag kliver av vid Lilla Bommen för att återvända på eftermiddagen, men då blir resan ofta ett äventyr i sig, för jag kliver av på Eketrägatan istället för Sälöfjordsgatan. Västtrafik, som en av våra största aktörer inom kollektivtrafik, verkar ha plockat bort denna sträcka under eftermiddagarna, vilket är ett stort irritationsmoment för oss resenärer.

Det är frustrerande när vi får kliva av en hållplats för tidigt, och vi står och väntar på nästa spårvagn, ofta i kall och ruggig väderlek. Det kan ibland kännas som att vi står i en väntsal för osynliga resor, där vi kanske borde överväga att ta med oss en bok eller något att sysselsätta oss med medan vi väntar.

Ibland kan vi se den hemlöse mannen Ernst som somnar under en buske, en påminnelse om att vi i dessa stunder faktiskt har en del att vara tacksamma för. Ernst är inte vårt enda bekymmer; våra vägar korsas också med biljettkontrollanternas oväntade uppdykande.

De är bryskt glada, nästan som gymnastiklärare på en kall vinterdag. De är klädda i en blå fleece, som verkar vara säsongens färg. När de kontrollerar biljetter slänger de ur sig fraser som "Ha en bra dag!", men den glädjen döljer en viss moralisk förvirring från Västtrafiks sida.

Jag köpte en biljett för att åka till Sälöfjordsgatan, men Västtrafik ger mig istället en tur till Eketrägatan. Det är som att betala för en flygbiljett till Frankfurt men endar upp i Ånge!

Efter att ha klivit av spårvagnen på Eketrägatan 25 gånger i år, och med en enkelbiljett som kostar 37 kronor, sätter jag ihop en faktura på 925 kronor att lämna till en biljettkontrollant. Tänk att detta har blivit min nya strategi för att ställa krav på Västtrafik!

Så, när jag möter kontrollanten nästa gång, ska jag med ett brett leende överlämna min faktura och samtidigt önska dem en trevlig dag. Medan våren återvänder och vädret blir bättre, så förväntar jag mig att Västtrafik kommer att ta till sig av detta meddelande och kanske en gång för alla sluta att ignorera hållplatser som Sälöfjordsgatan.