JD Vance har genomgått en dramatisk förändring i sin syn på handelsfrågor under de senaste åren, från att ha varit en påfallande kritiker av Trumps tullar till att nu vara en hängiven anhängare av dessa. Denna så kallade politiska 'transformation' tillskrivs i stor utsträckning Trumps framgångar under hans första mandatperiod.

Sedan 2016, då Vance blev en känd personligheter på den nationella politiska scenen, lanserade han ofta skarpa kritiker mot så kallade 'hyper-protektionister', och hävdade att deras politik skulle skada ekonomin. Istället argumenterade han för att teknologisk utveckling och automatisering är de verkliga faktorerna bakom ekonomisk tillväxt i USA.

Trots att han erkände att globaliseringen har lämnat vissa samhällen bakom sig, insisterade Vance på att svaret inte ligger i protektionism utan snarare i utbildning och omställning av arbetsstyrkan. Han framhävde vid flera tillfällen att fokus borde ligga på att förbereda arbetstagare för de nya krav som en snabbt förändrad ekonomi ställer.

“Istället för att omfamna protektionistiska åtgärder, måste vi investera i utbildning och automatisering för att säkerställa vår ekonomiska framtid,” sa han år 2017.

Vance uttryckte även initialt tveksamhet inför Trumps löften om att återuppliva traditionella industrier genom handelspolitik, och var skeptisk till huruvida tullar verkligen skulle gynna amerikanska arbetare.

Men 2019 började hans åsikter förändras och 2020 röstade han på Trump. Året efter blev han en republikansk kandidat för senaten, starkt allierad med Trump.

I dag fungerar JD Vance som en central figur i Trumps ekonomiska agenda. Han har stöttat införandet av nya handelstullar, som Trump själv kallade för en 'befrielsedag'. När tullarna infördes och tillkännagavs av Trump i Rosenträdgården, var det Vance som stod i främsta ledet och applåderade, vilket tydligt visar hur hans politiska resa har tagit en ny vändning.

Vance är nu en av de ledande budskapsbärarna för Trumps politik, en utveckling som har väckt stor uppmärksamhet och diskussion kring hur politiska ståndpunkter kan skifta beroende på maktdynamik och personliga ambitioner.