Vattenfall pausar koldioxidinfångning

Vattenfall har beslutat att pausa sina koldioxidinfångningsprojekt i Stockholm och Uppsala, som var avsedda att bli viktiga steg i kampen mot klimatförändringar. Detta beslut är del av en större trend i Europa där många länder nu omprövar sina klimatstrategier. I EU-parlamentet skjuts nu centrala frågor fram angående förbudet mot försäljning av bensin- och dieseldrivna bilar. Det är till och med vissa som ifrågasätter det ambitiösa 2030-målet för utsläppsminskningar.

Planerade investeringar i Sverige

I Sverige planerade Vattenfall att investera i anläggningar för infångning och lagring av koldioxid, där den första skulle kunna fånga upp 150 000 ton koldioxid per år från sin anläggning i Stockholm. Ett parallellt projekt i Uppsala var tänkt att hantera 200 000 ton årligen. Jämfört med utsläppen från inrikesflyget är detta en betydande mängd, då även flyget släpper ut omkring 300 000 ton per år.

Reflektion över tidigare förväntningar

Jag inser att jag var optimistisk när jag publicerade boken 'Dags att städa upp – potential för koldioxidinfångning' (2022). Trots en del tekniska framsteg har koldioxidinfångning inte realiserat de förväntningar som fanns kring tillgång och kommersialisering. Medan vissa mindre projekt visar lovande resultat har större insatser visat sig vara tuffa att genomföra.

Metoder för koldioxidinfångning

Det finns flera metoder för koldioxidinfångning. Den mest utbredda är punktinfångning från skorstenar, men det handlar inte bara om den tekniken. Bland metoderna finns också naturbaserade lösningar som återplantering av skog och återställande av våtmarker. Direkt luftinfångning, som fortfarande är en ouppnåelig och kostsam lösning, innebär att man använder fläktar och kemiska processer för att fånga koldioxid direkt från atmosfären.

Teknikens historia och framtid

Tekniken för koldioxidinfångning är långt ifrån ny. Även om den har utvecklats under lång tid har den använts i rymden, som vid Apollo 13-missionen där astronauterna behövde filtrera koldioxid för att överleva i en akut situation.

Varför pausar Vattenfall?

Men varför pausar då Vattenfall sina projekt? Det visar sig att vi ofta överskattar den kortsiktiga effekten av ny teknik samtidigt som vi underskattar dess långsiktiga potential. Att sänka kostnaderna för koldioxidinfångning och uppnå en fungerande marknad ser ut att ta längre tid än förväntat. Kanske är det klokt för Vattenfall att vänta och se hur teknologin utvecklas.

Framtiden för koldioxidinfångning

De stoppade projekten innebär en besvikelse, och vi måste vara beredda på flera sådana i framtiden. EU och andra länder arbetar för närvarande med att utveckla regler och marknadsstrukturer för koldioxidlagring, och att vänta kan ge tid för att anpassa sig till kommande krav.

Avslutande tankar

I slutändan är teknologisk innovation nyckeln. Genom att vänta på att teknologin mogna kan vi undvika riskerna och kostnaderna förknippade med att implementera oprövade lösningar. Koldioxidinfångning är fortfarande en uppenbar utmaning, men i takt med att ansträngningar fortsätter kan vi se fram emot betydande framsteg framöver.