Svenska löpare på kortdistans är duktiga, men det är inte ofta vi får se internationella sprintstjärnor. Det verkar dock som 2024 blir året för en ny profil: Julia Henriksson från Bjuv.

Om du skulle sammanfatta 2024 med ett ord, vilket skulle det vara?

– "Fantastiskt", utan tvekan.

Julia Henriksson berättar entusiastiskt om sitt år när vi når henne på telefon från Padova, där hon har flyttat för att fokusera på sin friidrottssatsning. Detta år har verkligen varit rikt på upplevelser och drömmar som förverkligats.

Redan i februari slog Julia an tonen för året med dubbla SM-guld inomhus, och hon satte dessutom svenskt rekord på 200 meter. Hon fortsatte att förbättra sina personliga rekord i nästan varje tävling under våren och sommaren. Att nå final på EM och kvalificera sig för semifinalen under OS var stora prestationer.

Henriksson avslutade säsongen med en fantastisk tid på 22,69, vilket krossade det 45-år gamla rekordet på 200 meter av Linda Haglund. Hon var också nära att bryta drömgränsen på 11 sekunder på 100 meter, men otur med vinden satte stopp för den bedriften.

Hur känns det att bli snabbare för varje tävling?

– Det är en härlig känsla! Kroppen känns frisk och lätt, jag känner mig inte sliten och kan bara springa på.

När det gäller pressen om att slå Linda Haglunds rekord, hur påverkade det dig?

– Jag visste att jag behövde prestera under det svenska rekordet för att nå mina mål, men jag fokuserade mer på att lita på mig själv och ha roligt. Jag ville inte pressa mig för mycket och istället se hur långt jag kan nå.

Vilket race under 2024 är du mest stolt över?

– Det är definitivt svårt att välja, men Diamond League i Stockholm var speciellt. Jag blev tippad att komma näst sist men slutade tvåa. Och på EM tangerade jag det svenska rekordet! Jag känner mig också stolt över att ha slagit rekordet i OS-försöket.

Trots all framgång finns det ett ögonblick som står ut för Julia:

– Efter mitt OS-försök på 200 meter mötte jag min bästa vän Maja Åskag, koordinatorn Petra Ericson och Kajsa Bergqvist. Vi kramades och delade våra känslor. Det var ett riktigt fint ögonblick, särskilt när vi ringde Kenth Olsson, min mentor, efteråt.

Frågan som kvarstår är om Julia kan avsluta 2024 med ännu en stor triumf.

Ingen friidrottare har hittills vunnit Skånebragden – men kanske är det dags nu?

– Det är en ära bara att vara nominerad, säger Julia med ett leende.

Vem tycker du har gjort årets bragd?

– Jag skulle säga Truls Möregårdh. Hans prestationer i OS var verkligen imponerande och inspirerande.