Det var våren 2007. Jytte Roos hade nyligen fyllt 67 år och bodde i ett av de så kallade Per Albin-husen i Bromma. Hennes två bolån på sammanlagt 285 000 kronor hade löpt ut och behövde lösas eller förlängas.

Tidigare hade Jytte, tillsammans med ett antal andra husägande pensionärer, deltagit i en presentation på SEB:s kontor vid Brommaplan. Under evenemanget berättade banken om sin variant på seniorlån, Bolån 65+, som senare bytte namn till Bolån 60+.

Trots den lovande presentationen blev Jytte besviken över de skyhöga räntekostnaderna som följde med lånet. ”Jag trodde att det här skulle vara ett tryggt alternativ, men istället kände jag mig fångad i en fälla,” berättar hon. Små förändringar i räntan har dessutom lett till att Jytte nu står inför betalningssvårigheter.

Hela situationen har väckt debatt om seniorlånens villkor och hur de kan påverka pensionärers ekonomi negativt. Många pensionärer som Jytte har nu börjat ifrågasätta bankernas ansvar och om det finns tillräckligt med information innan man skriver på ett lån.

Experter råder nu befolkningen att vara försiktiga när det gäller att ta seniorlån och uppmanar till att noggrant läsa igenom villkoren innan man ingår avtal. Den svenska pensionärsorganisationen har till och med föreslagit nya riktlinjer för bankernas marknadsföring av seniorlån för att skydda äldre från att hamna i liknande situationer.