Tänk om jag hade vetat det när jag skrev boken "Min europeiska familj – de senaste 54 000 åren". Då skulle titeln ha varit helt annorlunda!

"Min europeiska familj" släpptes 2015 och var ett försök att beskriva den senaste forskningen kring DNA-teknik och Europas befolkningshistoria. Jag fokuserade särskilt på mötet mellan moderna människor och neandertalare, då en grupp av oss hade lämnat vår ursprungliga kontinent Afrika och blandat sig med neandertalare som redan fanns i Europa och Asien. Den banbrytande forskningen av Svante Pääbo, som han senare fick Nobelpriset för, visade att alla med europeiskt ursprung har en viss mängd neandertaldna i vårt arv.

Vid tidpunkten för bokens publicering bedömde forskarna att detta möte inträffade för mellan 50 000 och 60 000 år sedan. Men nyligen har två studier, publicerade i tidskrifterna Nature och Science, reviderat dessa uppskattningar. Om jag visste vad jag vet nu skulle undertiteln kunna ändras till "de senaste 47 000 åren".

Studierna använder olika tekniker för att analysera data. Science-studien jämför fler individer, medan Nature-studien har inkluderat några av de äldsta européerna som någonsin har DNA-analyserats, bland annat sex individer från Ilsenhöhle i Thüringen, Tyskland, som levde för cirka 45 000 år sedan. Dessa individer hade samma typ av neandertalarv som vi idag bär på.

Kopplingen mellan oss och neandertalarna är närmare än vi trott. Med en generationstid på 29 år och med endast 80 generationer mellan dessa tidiga människor och deras neandertalarföregångare kan vi datera mötet till omkring 47 000 år sedan, med en osäkerhet på ± 2000 år.

De nya resultaten ger oss en tydligare bild av när våra förfäder lämnade Afrika, och hur de framgångsrikt började sprida sig över världen. Tidigare vågor av migration kan ha skett, men de överlevde inte länge i den tuffa miljön.

De människor från västra Asien som blandades med neandertalare lyckades dock föra sina gener vidare till oss och spred sig till alla världens hörn. Det finns även en intressant faktor att undersöka: vilka av neandertalarnas egenskaper har varit fördelaktiga för oss och därför bevarats, till exempel de som påverkar immunförsvaret, medan andra egenskaper rensats ut snabbt, särskilt de kopplade till hjärnans och mentala förmågor.

Vår relation med neandertalarna är fascinerande och komplex. Nu med ny forskning och teknik börjar vi sakta avtäcka dessa gåtor och få en djupare förståelse för vår historia och biologiska arv.

Detta visar hur ständigt vetenskapen utvecklas, och varför det är avgörande att vi håller oss informerade om de senaste framstegen. Vem skulle tro att av vårt neandertalararv skulle det finnas så många svar på frågor om vår moderna mänsklighet?