Kina står för en imponerande tredjedel av världens utsläpp av växthusgaser, vilket har blivit en allt större källa till oro internationellt. För att kompensera för denna miljöpåverkan positionerar sig landet som en ledande aktör inom teknik för så kallad "ren" energi, vilket innebär energi som släpper ut minimala mängder av växthusgaser och omfattar förnybara källor.

Under 2023 gjorde Kina en enorm satsning i denna sektor och investerade mer än de tio största investerarna i världen tillsammans. Detta har cementerat deras dominans på marknaden för solpaneler och batterier till elbilar. Dessutom leder de utvecklingen av innovativa lösningar som grönt väte och energilagringsteknik.

Internationella Energibyrån (IEA) förutspår att Kinas export av ren energiteknik kan nå så mycket som 340 miljarder dollar år 2035. Det är en anmärkningsvärd summa, som är jämförbar med Saudiarabiens och Förenade Arabemiratens totala oljeexport under 2024. Detta visar tydligt hur Kina kan förändra den globala energimarknaden.

Samtidigt som Kina accelererar sina investeringar i denna sektor har USA svarat med Inflation Reduction Act som har tillfört miljarder dollar till den inhemska rena energimarknaden. Trots dessa försök förblir klyftan mellan USA och Kina betydande. Kinas lägre produktionskostnader – upp till 40 procent billigare för solpaneler och batterier jämfört med USA – ger dem en tydlig fördel på världsmarknaden.

USA:s politik kring ren energi står inför nya utmaningar, och med ett skiftande politiskt landskap är det möjligt att de nuvarande satsningarna kan minska. Om detta händer kan det äventyra landets förmåga att konkurrera med Kina i kampen om framtidens energi.

Över hela världen växer oron för Kinas dominans och dess potentiella påverkan på den globala klimatpolitiken. Många frågar sig nu vilken roll länder som EU och andra stormakter kommer att spela för att motverka Kinas framfart och säkerställa en hållbar framtid.