Kinas energiutbyggnad nådde nya höjder, och det tycks som att det endast är början. År 2023 har landet adderat hela 356 gigawatt av sol- och vindkraftverk, vilket motsvarar den outtröttliga kraften hos 320 kärnreaktorer – en otrolig prestation jämfört med tidigare år.

Enligt Lauri Myllyvirta, expert vid Centre for Research on Energy and Clean Air (Crea), är detta en "enorm förändring jämfört med för tio år sedan". Det ser ut som vi befinner oss mitt i en grön revolution: fler synliga solpaneler, en ökning av elbilar på vägarna, och ett växande antal laddstolpar.

Särskilt framträdande är solkraftens snabba tillväxt, med en kapacitet som tiodubblats de senaste tio åren. Under det senaste året introducerades 277 gigawatt solenergi, vilket är en ökning på hela 28 % från det rekordår som 2022 utgjorde. Faktum är att Kina nu ansvarar för sex av tio nya solpaneler som installerades globalt under året.

Men vad ligger bakom denna explosion av grön energi? Myllvirta pekar på flera viktiga faktorer. Den avgörande vändpunkten kom 2020 när Kinas ledare Xi Jinping överraskade världen med sitt löfte om koldioxidneutralitet till 2060. Detta signalerade en tydlig kursändring, vilket ledde till att många investerare och företag fokuserade på grön teknik, särskilt eftersom den traditionella fastighetsmarknaden var på nedgång.

Det är också värt att notera att den nuvarande femårsplanen snart avslutas, vilket har skapat en investeringsrush. Myllyvirta tror att vi kan förvänta oss ännu mer spektakulära siffror i år med dessa ambitioner i fokus.

Den gröna energisektorn, som inkluderar solkraft, elfordon och batterier, utgör nu hela 10 % av Kinas ekonomi. Men vad innebär detta för framtiden? Kinas nästa femårsplan är fortfarande ett mysterium, och vi står inför frågan om huruvida den gröna energitillväxten kommer att fortsätta utan hinder.

Trots det betydande tillskottet av grön energi – hela 500 terawattimmar förra året – är det fortfarande inte tillräckligt för att möta landets enorma energibehov. Nyheter rapporterar om att Kinas energikrav fortsätter att öka, vilket resulterade i att nya kolkraftverk med en kapacitet på 94,5 gigawatt började byggas förra året. Den bakomliggande orsaken är en kraftfull tillverkningsindustri som kräver mer el för att driva sin verksamhet.

Det är också värt att nämna att luftkonditionering har blivit en nödvändighet i Kina, i takt med att klimatet hårdnar. Detta har resulterat i en ökad efterfrågan på energi som nu också påverkar den växande tjänstesektorn. Myllyvirta understryker att det framför allt är industrin som står för största delen av tillväxten, vilket gör att landet behöver tänka strategiskt för att balansera efterfrågan och hållbarhet.