Ett nytt förslag på hur mycket rika länder ska bidra ekonomiskt till klimatsatsningar i fattigare länder presenterades för första gången på fredagen. Enligt förslaget skulle 250 miljarder dollar årligen ges till 2035, men detta möttes av kraftig kritik från de fattigare nationerna, som kräver mer än fem gånger detta belopp.

Alexandra Scott från den italienska tankesmedjan Ecco påpekar att storleken på bidragen måste öka och att avtalets detaljer behöver vara tydligare. Hon förklarar att syftet med texten som väntas kommer att ställa krav på vad länder måste inkludera i sina nationella planer som ska lämnas in nästa år.

Scott framhåller att det kommande utkastet bli avgörande för mötets framtid. "Om vi får en ny text på lördagen, kan det bli den som parterna antingen enas kring eller inte. Och för oss är det viktigt att få en stark signal från Baku om att klimatåtgärder fortfarande är en hög prioritet," säger hon.

Laetitia Pettinotti från brittiska tankesmedjan Odi påpekar att den föreslagna summan på 250 miljarder dollar bara marginellt överstiger det tidigare målet om 100 miljarder dollar årligen som fastställdes 2009, om man tar hänsyn till inflationen. Hon hävdar att detta belopp inte är acceptabelt för utvecklingsländer och framhäver att de själva uttryckt detta.

Läget framstår som osäkert, då ett ambitiöst mål på 1 300 miljarder dollar nämns, men det formuleras på ett sätt som gör det otydligt vem som ska stå för eller bidra till denna summa. "Utan klarhet går det inte att hålla någon ansvarig," säger Pettinotti.

Det finns även diskussioner kring att de 250 miljarderna bör utgöra riktiga bidrag snarare än lån, något som skulle kunna förändra dynamiken i förhandlingarna. Just nu är det en standoff mellan de utvecklade länderna och utvecklingsländerna, vilket skapar en osäkerhet kring hur en framtida överenskommelse skulle se ut.

Det är planerat att ett plenarsammanträde, där deltagande länder skulle kunna godkänna ett slutdokument, äger rum tidigast klockan 10 lokal tid (07 i Sverige) på lördagen. Detta skulle kunna utfallet av omfattande diskussioner, men den nuvarande situationen ger skäl till oro kring hur vi kan säkerställa en hållbar framtid för vår planet.