Inom kort kommer FN:s säkerhetsråd att släppa ett gemensamt uttalande, där de femton medlemsstaterna tycks enas om vikten av att bevara Syriens suveränitet, territoriella integritet och enhet. Men kommer det nya styret verkligen att leva upp till dessa förväntningar?

Både FN och Human Rights Watch har uttryckt oro och betonar att den övergångsregering som nu bildas i Syrien måste ta ansvar och visa respekt för de mänskliga rättigheterna. Al-Assads diktatoriska regims fall öppnar dörrar för förändring, men med det kommer också otaliga utmaningar i den komplicerade situation som råder.

En ny aktör på scenen är Abu Mohammed al-Jawlani, ledaren för Hay'at Tahrir al-Sham (HTS), som under det senaste året har försökt distansera sig från den negativa bilden som hans grupper fått. Han har lovat att upprätta en civil administration och skapa trygghet för civila oavsett religion eller kultur – men kan dessa löften hållas?

Enligt Tysklands utrikesminister Annalena Baerbock är det avgörande att HTS respekterar civila och särskilt minoriteter i de områden de kontrollerar, så att inte Syrien återigen hamnar under radikala krafter.

Syrier världen över har under över två decennier levt under al-Assads brutala regime, vilket har resulterat i massiva kränkningar av mänskliga rättigheter. För att det nya styret ska legitimera sig behöver det bryta helt med det förflutna och skapa ett system som skyddar och respekterar rättigheterna för alla syrier, oavsett deras bakgrund.

"HTS lovar att ställa de ansvariga för krigsbrott till svars", sa al-Jawlani i ett uttalande. Han nämnde att en lista kommer att offentliggöras med namn på höga tjänstemän inblandade i tortyr - ett tecken på att det nya styret försöker distansera sig från det förflutnas grymheter.

Volker Turk, FN:s chef för mänskliga rättigheter, påpekade vikten av att den nya regeringen samlar in bevis för de brott och övergrepp som begåtts av den tidigare regimen. Det råder även enighet om att en rättvis och opartisk rättsprocess är nödvändig för att kommande generationer ska kunna lita på sitt styre.

Trots dessa lovord kvarstår frågan: hur kommer de islamistiska grupperna att hantera det splittrade landet? Länder som Qatar, Jordanien och Egypten ser nu en möjlighet att snabbt bygga relationer med det nya styret. Men oroar sig Turkiet för att kurderna i norra Syrien ska vinna mer inflytande, i takt med att ca tre miljoner syriska flyktingar i Turkiet står inför frågan om hemkomst.

Iran, som i många år har stöttat al-Assad, uttrycker nu att det måste bli syrierna själva som bestämmer över sitt lands framtid utan utländsk inblandning. Samtidigt har Israel fortsatt sina bombanfall mot mål i Syrien med hänvisning till landets egen säkerhet.

Det känns som att en ny era för Syrien kan vara på väg, men mycket är fortfarande oklart. Med rapporter om att Syriens banker öppnar igen och att oljeministeriet uppmanar alla att återgå till jobbet, hoppas många på stabilitet. Men kan detta styre leverera det som folket så länge har väntat på?