EU betraktar sig själv som en global ledare inom grön energi, men har trots detta förbisett flera viktiga möjligheter för utveckling av grön teknologi. När det gäller solpaneler och elbilsbatterier har EU hamnat så långt efter Kina att experter ifrågasätter om det ens är möjligt att hinna ikapp. Utan en tydlig strategi för geotermisk energi riskerar EU att upprepa sina tidigare misstag inom en ny grön energikraft.

Geoenergi utnyttjar solenergi som lagras i jorden, berget och grundvattnet för att värma och kyla allt från enskilda hus till hela bostads- och industriområden. Den kan också användas för värmelagring. Geotermi å sin sida innebär djupt borrande, ofta över tusen meter, för att utvinna värme från jordens inre. Denna värme kan användas för att producera elektricitet, värma och kyla fastigheter samt driva industriprocesser och utvinna mineraler. Både geoenergi och geotermi är stabila energikällor, som ger baskraft och värme året runt, oavsett väder och vind.

Det finns en enorm men fortfarande outnyttjad potential i geoenergi och geotermi. Värme- och kylbehov står för 50 procent av EU:s totala energikonsumtion, av vilken så mycket som 70 procent fortfarande kommer från fossila bränslen, i stor utsträckning gas som importeras.

Enligt EU-kommissionens strategiska energiplan har geoenergi och geotermi potential att bidra med 25 procent av all uppvärmning och kylning samt 10 procent av elproduktionen. Dessutom pekar kommande teknologier på ännu högre siffror, vilket indikerar en stark framtid för grön energi. Initierad teknologisk innovation kommer snart att möjliggöra djupt borrande för att få tillgång till grön och stabil värme, kyla och baskraft på fler platser runt om i världen.

Svensk industri ligger långt framme inom dessa områden och har ett unikt försprång. Det svenska värmepumpsundret, som började växa fram på 1990-talet, har nu expanderat och används i allt större skala för uppvärmning och kylning av större byggnader. Många svenska företag inom detta område har växt till internationella aktörer med stor betydelse både för teknologisk utveckling och sysselsättning.

Varje år borras omkring 17 000 nya borrhål för geoenergi i Sverige, vilket gör att landet nu rankas som det fjärde största geoenergilandet i världen sett till installerad kapacitet per capita, enligt en rapport från International Energy Agency (IEA). Under 2023 bidrog geoenergi med cirka 22 TWh förnybar värme och kyla i Sverige, vilket motsvarar en minskning av koldioxidutsläpp med ungefär 20 miljoner ton.

Trots det finns det behov av en gemensam EU-strategi för geotermisk energi, något som energiministrar i EU-samarbetet kommer att diskutera den 16 december. Vi uppmanar Sveriges energiminister Ebba Busch att arbeta ihärdigt för att få igenom detta förslag. Det är en möjlighet som inte bara stärker svensk industri utan också bidrar till att säkerställa framtida energiförsörjning och klimatmål.

Med IEA:s prognoser som pekar på en tredubbling av värmepumpsmarknaden i EU fram till 2030, kan ett ökat fokus på geoenergi och geotermi ge Sverige en stark position på den internationella marknaden för grön energi. Detta kan i sin tur minska EU:s beroende av energiimport och bidra till stabilare energipriser i hela Norden. EU står vid ett vägskäl – kommer vi att ta chansen att främja hållbar energi eller missa den ännu en gång?