Ryssland har länge varit känt för sin strikta kontroll över media, och nu har spänningarna ökat dramatiskt efter att flera ryska nyhetskanaler blockerades på sociala medieplattformen Telegram i olika EU-länder under söndagen. Kreml reagerar kraftigt och anklagar Europa för censur.

Maria Zakharova, talesperson för det ryska utrikesdepartementet, hävdar att åtgärderna mot rysk media är en "systematisk rensning av alla oönskade informationskällor". Hon talar om en "stängning av informationsutrymmet" och lovar att Ryssland kommer att svara med samma medel.

De drabbade nyhetsbyråerna inkluderar Ria Novosti, Rossiya 1, Pervyi Kanal, NTV Television, Izvestia och Rossiyskaya Gazeta, som har blivit blockerade i länder som Frankrike, Belgien, Polen, Grekland och Sverige.

"Vi förbehåller oss rätten att svara på samma sätt", säger Zakharova, vilket kan öka spänningarna ytterligare mellan Ryssland och de berörda länderna. Moskva uttrycker sin frustration över vad de kallar en "ständig förtryckande kampanj mot rysk media".

Censurens raseri

Inom Ryssland råder en brutal censur. All offentlig kritik mot regeringen ses som oacceptabelt, och de inskränkningar av mediefriheten har ökat sedan invasionen av Ukraina 2022. Medier som verkligen har vågat utmana regimen har stängts ned, och det är nu till och med olagligt att benämna konflikten som ett "krig", med fängelse som en möjlig konsekvens.

Enligt Natalia Prilutskaya från Amnesty International har polisen i Ryssland agerat mer godtyckligt, vilket har hindrat journalister från att rapportera om protester mot invasionen.

International uppmanar till svar

Det internationella samfundet, inklusive människorättsorganisationer, har uttryckt allvarlig oro över situationen för yttrandefrihet i Ryssland. Många länder har varnat sina medborgare att vara medvetna om de risker som associeras med att uttrycka opposition mot regeringen, särskilt inom medialandskapet.

Censur, förtryck och en allt mer aggressiv politik mot oberoende medier väcker frågor om Rysslands framtid och dess relationer med resten av världen, särskilt i tider av krig och global oro.

Som en belysning av detta, har de senaste händelserna understrukit vikten av yttrandefrihet i en demokrati, och hur snabbt den kan urholkas när makten konsolideras i händerna på ett fåtal. Kremls hot om att svara med liknande medel på de åtgärder som vidtagits mot deras medier kan leda till ytterligare konflikter på den internationella scenen.