Sveriges behov av omsorgspersonal ökar dramatiskt

Arbetskraftsinvandringen till Sverige behöver öka kraftigt för att hantera den kommande krisen inom äldreomsorgen. En ny rapport från Sveriges Kommuner och Regioner (SKR) indikerar att vi står inför en brist som kan få katastrofala konsekvenser.

Vi ser redan nu hur Sveriges befolkning blir allt mer åldrande. Med ett lågt födelseantal framträder en oroande lucka på arbetsmarknaden, särskilt inom välfärdssektorn. Det handlar om att 340 000 personer som arbetar inom äldreomsorgen idag väntas gå i pension inom bara tio år.

En dramatisk ökning av de äldre

Enligt SKR:s prognoser kommer antalet personer som är 85 år eller äldre att öka med 60 procent fram till 2033. Det är en tidsram som närmar sig med stormsteg, och Sverige tycks inte vara berett att fylla de tomrum som kommer att uppstå. Bodil Umegård, chef för SKR:s avdelning för data och analys, menar att vi inte kan lösa det växande vårdbehovet genom att enbart satsa på utbildning i Sverige.

Vi måste rekrytera 65 000 nya medarbetare inom äldreomsorgen för att klara av det ökande behovet. Enligt SKR är svaret på krisen tydligt: vi behöver mer arbetskraftsinvandring.

En kontroversiell men nödvändig lösning?

Det kan tyckas som en rimlig lösning, men den nuvarande svenska regeringen, som tillträdde 2022, har visat motvilja mot att främja invandring. Trots det akuta behovet av arbetskraft inom äldreomsorgen kan regeringens inställning bli ett stort hinder.

Tidöpartierna presenterade förra året ett förslag om att höja lönegolvet för arbetskraftsinvandrare. Tidigare krävdes det att man erbjudes 80 procent av en svensk medianlön för att få arbetstillstånd, men nu vill regeringen höja detta till 100 procent. Med en prognostiserad medianlön på 35 600 kronor i månaden under 2025 stadgar detta realiteter som får allvarliga följder för rekryteringen.

En undersköterska tjänar idag endast 29 000 kronor i månaden, vilket innebär att utländsk arbetskraft som söker sig hit från länder utanför EU sannolikt kommer att nekas arbetstillstånd. Denna ordning har väckt stark kritik både från fackföreningar och näringsliv, men regeringen har visat sig ovillig att anpassa sina planer utifrån expertutlåtanden.

Vem ska ta hand om våra äldre?

Frågan om hur vi ska säkerställa att våra äldre får den vård och omsorg de förtjänar inom en snar framtid, verkar vara både akut och utan tydlig väg framåt. Enligt SKR:s rapport kan vi inte längre blunda för det ansvar som ligger framför oss. Utan en övergripande och långsiktig strategi riskerar Sverige att stå utan den nödvändiga omsorgspersonalen när våra äldre behov av vård bara kommer att öka. Det är en utmaning som vi som samhälle måste ta på allvar nu – innan det är för sent.