Det har nyligen uppstått debatt kring den samiska andlighet som framträder i SVT:s julkalender ”Snödrömmar”, som innehåller element som kontakt med avlidna släktingar, offrande av renkött och resonemang kring osynliga ”väsen”.

Berättelsen utspelar sig på det mytomspunna ”Gavmofjället” och en skidanläggning ägd av en samisk familj. Men denna vinter verkar snön utebliva, till skillnad från de omkringliggande fjällen.

Enligt Anna Hellgren, som recenserar serien i Expressen, skapar den uteblivna vintern en förbindelse till den samiska andevärlden och det heliga som är förbrutet.

Den samiska manusförfattaren Annica Wennström betonar att den fantastiska och övernaturliga komponenten i programmet kan öka förståelsen för den samiska kulturen. – För oss är detta en del av verkligheten; vi delar marker med andra folk och väsen och visar respekt för dem, säger hon till SVT Nyheter.

Camilla Hagert, presschef på SVT, förklarar i ett mejl att berättelsen är inspirerad av den samiska livsfilosofin där naturen anses befolkad av andar. – Denna filosofi betonar vikten av att ha respekt för mark, växter och djur, och att man bör be om lov innan man nyttjar naturens resurser, för att tacka den efteråt, skriver hon.

Gösta Bergkvist, en same och tidigare evangelist inom samisk verksamhet, uttrycker sin oro över att gammal folktro lyfts fram på detta sätt. Han poängterar att SVT:s beskrivning av andlighet inte ger en heltäckande bild av den samiska kulturen och livsfilosofin. – Det finns mycket mer i samisk kultur. Offrande av renkött var aldrig aktuellt i min uppväxt. Vi visste alltid att vi hade respekt för naturen, men vi tillbad den inte.

Bergkvist beskriver hur det dock fanns berättelser om tidigare generationer som skapat obehag på platser de trott var hem för andar och vittror. Hans fru, Carina Bergkvist, noterar att många unga samer nu söker sina rötter och därför ibland återfinns inom gammal folktro. – Det är vanligt att personer säger sig tro på vittror eller går ut i skogen för att samtala med olika andliga gudinnor och personligheter. Vi har också träffat människor som besöker sina förfäders gravar för att kommunicera med avlidna, säger hon.

Carina påpekar att detta vittnar om ett behov av gemenskap med Gud, men att det sker på fel ställen. Hon nämner även de olika väckelseperioderna som påverkat samerna, särskilt under 1800-talet, och uttrycker att både hon och Gösta är engagerade i att be för en ny väckelse.

– Vi bad i morse för att barnen som ser julkalendern ska förstå den som en saga och inte lägga mer vikt vid det än så, avslutar Carina.