Kritik och debatt

Den senares svenska kritiken mot årets Nobelpristagare i litteratur, Han Kang, har blivit en het potatis i litteraturdebatten. Enligt litteraturvetaren Karin Nykvist, som skriver för Sydsvenskan, handlar kritiken om tre nyckelfaktorer, däribland att Han Kang inte är en vit europeisk man.

Nykvist gör en intressant jämförelse med Toni Morrisons prisår 1993, där en liknande diskussion pågick. Då ifrågasatte många huruvida valet av pristagare var styrt av politisk korrekthet snarare än av litterärt värde. Hon menar att vi idag hör samma argumentera om Han Kang och påpekar att det är mindre relevant att diskutera om hon verkligen är vår tids bästa författare.

"Jag vet bara att hennes böcker gestaltar vad det är att vara människa på ett helt nytt sätt," säger Nykvist och trycker på vikten av att betrakta litteratur utifrån dess estetiska värde.

Victor Malm och estetiken

Victor Malm, kulturchef på Expressen, svarar Nykvist och granskar hennes argumenta i detalj. Han fokuserar på kön, hudfärg och nationalitet hos de senaste decenniernas litteraturpristagare, och visar på de brister som finns i att placera författare inom 'identitetskategorier'. Malm vill att diskussionen ska inriktas på estetik snarare än identitetspolitik: "Jag längtar efter ett samtal som börjar och slutar i estetik. Det är synd att debatten om Han Kang inte kunde bli ett sådant."

Frågor om litteraturens betydelse

Debatten om Han Kang leder oss till djupare frågor kring litteraturens kraft och betydelse. Kan vi verkligen skilja på en författares identitet och deras skapande? Vad säger det om vår tid i litteraturhistorien när vi fortsätter att väga in sådana faktorer i vår utvärdering av litterära verk? Trots all kritik kvarstår också respekten för den litterära konsten och det unika perspektiv som författare som Han Kang erbjuder genom sina verk.